“I know that their hearts beat cold/I wanna get up/But there’s just no place for me to go”

Familjen: Jag, Olivia Obliteration, varm smörgås.

Som ni märker är den här bloggen död. Anledningarna är många, men de kan alla bäst och kortast sammanfattas så här:

Jag orkar inte mer.

Eller för att prata Umeå Hard Core: Ja´ tappa´ must.

Mina rockrecensioner hittar ni i bästa fall på Metro.
Mina krönikor hittar ni oftast på Tidningen Liljeholmen/Älvsjö.
Mig hittar ni förmodligen till världens ände på Twitter och Instagram. Heter crj138 på båda. Kort, koncist på alla fronter.

Bandet jag spelar i heter AC4 och finns numera på Facebook, vilket jag personligen aldrig kommer att göra.

AC4 släpper album och hardcoregigs under 2013. Världen kommer att fortsätta snurra precis som vanligt trots detta. Bara på ett extremt mycket bättre hardcorevis.

Så. Det finns inget mer att tillägga. Tack för allt och absolut ingenting. It's been a sweet ride mama.

The love boat?
The hate tank.

Mosh/Christoffer Röstlund Jonsson, a.k.a. 138

D.S.-13, live midsommar 2012, feat. Ronald Reagan och Dennis Lyxzén. Fotokudos: Hugo Nabo.

Soundtrack: The Grande Roses.

"The factory's closed and the folks getting fired/The other one is calling the other one a lier/And outside my window/The riots increase/And the sirens call out 'fire is in the building'/I know ‘cause my kitchen is on fire/I know ‘cause my coach is on fire”