”Ohjälpligt inneboende i monarkin finns de värden som så många äcklas av när Sverigedemokraterna bär fram dem: svenska krusbär, hembygdsgårdar, påbjuden kristendom, stabil nationell gemenskap, blodsmystik, konservativa familjevärden, könsroller, en ’trygghetsskapande’ ledare som ger kontinuitet ovanför det ombytliga, opålitliga folket och dess käbblande politiker.”
Det kan mycket väl vara så att Lena Andersson är den enda journalisten/debattören i hela Sverige som inte permanent satt på sig clownnäsan. Kudos, Andersson. Det finns inte ett enda ord i det här som jag inte skriver under på.
Inte.
Ett.
Enda.
Ord.
Genetisk överlägsenhet i rikets tjänst – inte vad vi behöver.
Jag upptäckte att jag har två av trean. Byta en trea mot en etta?
Inlägg
3 kommentarer:
Jag kan kopa trean annars, behover fortfarande RF vols 1-3.
Hatar att sälja skivor. Byter hellre.
Denna perversa fascination för ett harmlöst kulturnationalistiskt parti. Men just det, det har ju bruna rötter ej att förglömma. Något som ofta är brunt är för övrigt svenska journalisters tungor, ty det geggas friskt runt i chefernas rektala regioner med sagda talorgan.
"svenska krusbär, hembygdsgårdar, påbjuden kristendom, stabil nationell gemenskap, blodsmystik, konservativa familjevärden, könsroller, en 'trygghetsskapande' ledare som ger kontinuitet ovanför det ombytliga, opålitliga folket och dess käbblande politiker."
SD:s svenskhet är öppen och bygger på assimileringsprincipen, så någon blodsmystik är det ingalunda tal om (till nynazisters förtret). Kan inte Åkesson et consortes stämma henne för förtal?
SD påbjuder inte heller kristendomen i särskilt stor utsträckning utan bygger sina värden på laicite-traditionen, precis som alla andra partier; däri bottnar för övrigt delar av kritiken mot islam. Vad är det för övrigt som är dåligt med kontinuitet och stabil nationell gemenskap? Och hembygdsgårdar - det stannar tyvärr inte vid det, är jag rädd. Den subversiva liberalismen och dito vänstern vill gradvis förstöra allt som över huvud taget är bra med Sverige.
"Att kapa banden till föräldrar kan vara skrämmande. Det är svårt att mista det man har och gå in i det man inte känner till. Men att seriösa människor anför som argument mot avskaffad monarki att de inte förstår vad vi ska ha i stället, det vill säga hur vi ska klara oss, är beklämmande. Man måste flytta hemifrån någon gång."
Ja, själv ser jag fram emot den dagen då kvotering upphör och media slutar vara en instans för suspekt ideologiproduktion. Då kan man börja prata om demokrati på riktigt.
Skicka en kommentar