Land ska med liggande konstnärer byggas

Konversation i ett massmedialt lunchrum, 12.59.

Jag: Så du var på den stora förlagsfesten igår. Hur var det?
Martin: Jag hamnade bredvid (namn på råberömd manlig författare, vid tillfället ytterst berusad, som han ofta är). Han pratade länge om när han tog rekord i samlag. Det längsta han knullat, i tid alltså.
Jag: Jaha, och hur länge var det.
Martin: Åtta och en halv timme.

(Tystnad)

Jag: Vad sa du då?
Martin: Jag sa inte så mycket alls. Men han sluddrade och malde på hur länge som helst.
Jag: Det jobbiga med det här är att jag har extreeemt mycket följdfrågor som jag gissar att du då inte ställde.
Martin: Han var ganska specifik utan följdfrågor så fråga på du.
Jag: Han hade alltså penetrationssex i åtta och en halv timme med samma kvinna?
Martin: Tydligen, ja.
Jag: I samma hål nonstop eller var fler hål inblandade?
Martin: Oklart.
Jag: Var det samma ställning hela tiden eller byttes det mycket?
Martin: Oklart. Men han sa något om att han tog rökpauser.
Jag: Var hans partner nöjd med sexakten?
Martin: Enligt honom, ja. Men jag har som sagt bara en källa på det – honom själv.
Jag: Du säger att han tog knullrekord. Var Guinness Rekordbok där?
Martin: Nja, han använde nog inte ordet ”rekord”, det var nog jag. Han bara ville prata om det längsta han legat. Han försökte slå sitt eget rekord en till gång efter, men kom då bara upp i sju och en halv timme.
Jag: När var det här?
Martin: Början av nollnolltalet.
Jag: Men han är ju typ etthundratjugo år gammal!
Martin: Ja. Det kan ha varit Viagra inblandat, tror han sluddrade något om det.
Jag: Rimligt.

Så här fortsatte det tjugo minuter till. Jobbet blev lidande.

Dock för en god sak.