Life side

Dubbelcimex. Den bästa cimexen.

Den likstela aktiviteten här må peka på motsatsen, men både jag och IJCHE lever utan att frodas. Det blev något sorts mentalt sommarlov på bloggfronten. Allt längre än etthundrafyrtio tecken har den senaste tiden känts övermäktigt och ångestdrypande.

Så hatrasande, bokessäer och artiklar har skjutits på framtiden medan jag fortsätter att lyssna på W.A.S.P. och inte så mycket mer tills jag orkar återvända.

De senaste månaderna har varit mycket märkliga. Jag toppar genom att avliva sommaren med att köra en buss straight edge-främlingar på en resa sponsrad av nykterhetsrörelsen. Vi ska till en festival där jag knappt känner igen ett namn.

Är dock övertygad om att jag kommer att avsky de flesta artisterna in i varje medioker fiber av deras povra existenser.

Glöm inte att njuta av livet.

Vi ses i Motala. Fuck the world.