Dels avmaskuliniseras jag (”Neonpunkaren med trendigt dubbelefternamn i jämställdhetens tecken”), som om jämställdhet skulle vara något dåligt. Och dels utsätts jag för försök till rashets (”invandrade norrlandsindianen”) vilket bara är märkligt, pursvensk crossover som jag är.
Avsändaren skulle aldrig kunna tänka sig att bo i ”nybyggda plast och gipslägenheter”. De saknar själ då ”själ är något som stammar från det som var förr”.
Tur då att det finns andra människor som kan tänka sig att bo i nybyggda lägenheter. Annars skulle vi bli tvungna att börja skjuta av folk rätt snart.
Nog om detta. Den aggressiva museimaffian ockuperar tillräcklig med tid och utrymme som det är.
Soundtrack: ”Heritage”, av och med Opeth. Ironiskt, va?