Ghost-året är över.
Graveyard-året inleds ikväll på Kägelbanan. Taget.
Jag får ett meddelande från bandet: de har glömt alla bilåkarskivor i Göteborg och begär assistans. Sagt – gjort
Medan Olivia Obliteration ger sig på potatisbullarna (”boulla!”) ger jag mig på min sälj/ge bort-hög och rafsar ihop en biståndsnäve.
När hon sedan hugger in på djungeldesserten ("meeehr!”) öppnar jag Morbid Angels ”Abominations of desolation” och väsreciterar ”Shub Niggurath, the goat with a thousand young” i olika tonfall, samtidigt som jag visar henne mittuppslaget.
Olivia Obliteration lutar bak huvudet, kisar med ögonen, ser ut som Jabba the Hut och skrattar så djungeldesserten sprutar.
Medan jag är på konserten, startar Cornelia tråden ”Min man mässar namnet på en perverterad Lovecraftiansk fruktbarhetsgudom, som främst tillbes av fiktiva druidiska och barbariska sekter, för vårt barn – ska jag ringa SOC?” på avgrundshålet familjeliv.se.
I övrigt har jag missat att första fasen av The Running Man-samhället, som sedermera kommer att ge vika för vårt efterlängtade Thunderdome-samhälle, har inletts. Elin ”Aunty Entity” Grelsson skriver bra – men inte tillräckligt hatfyllt och nerpissat – om det här.