Idag skriver jag sjuhundrafyrtiofem tecken om Charles Bronsonesque feministmusik. På papper ovan, på internet - här.
I lördags skrev jag tvåtusenfemhundra tecken om att människor som värnar om sin egen utsikt är egoistiska as. Tyvärr fick jag aldrig det papperet i brevlådan. Deppigt.
Men mina tecken finns på internet - här.
...upptäcker prick nu att min förra krönika slagit rekord i kommentarer. Med Liljeholmen/Älvsjö-mått mätt. Men ändå. Så går det när du namndroppar Pär Ström, då rasslar det till!
Läs - här.
In i mörkret.
Inlägg
.jpg)
