Heil Henry

Einarsson, Persson, Larsson.

Konversation i en fulstuga, 04.15, söndagsmorgon, Sweden Rock.

Markus: Men du gillar ju inte ens Whitesnake.
Jag: Jo, jag gjorde det när jag var ung. Växte upp med ”1987” och hela paketet. Sedan växte jag ifrån det. Mognade.
Markus: Växte ifrån?! David Coverdale var den bäste vite soulsångaren någonsin.
Jag: Soul schmoul. Fast jag har fortfarande kvar någon skiva, tror det är ”Slip it in”.
Joacim: ”Slip it in”?! Du menar ”Slide it in”.
Jag: Nej, just ja, ”Slip it in” är Black Flag. Lätt hänt att blanda ihop Coverdale och Rollins, som också är en fenomenal vit soulsångare.

Sedan säger jag att Håkan Hellström ser ut som en autistisk sjöman och att hans enda kvalité är att hans initialer är desamma som en känd nynazistisk bokstavskod. Då blir det lite sämre stämning, främst från Einarssons håll. Larsson kontrar med att Nifelheim ser töntiga ut.

Ouch.



Idag har jag en sida i papperstidningen. Inte på internet.

Note to Andreas Carlsson: Rent generellt är det en mycket dålig idé att skriva insändare när du är pruttfull

Stark jävla tobak av totalt vansinne.

Andreas, från en som både ”upplevt begreppet rock’n’roll, känt hur revbenen bytt plats i bröstkorgen när man spelar ett öppet G på en Les Paul inpluggad i en glödande Marshall förstärkare”, samt behärskar det svenska språket: ordet ”förlegade” är aldrig ett positivt laddat ord, även om du tycks tro det.

Phil med penisen kollar patches

Så här gränslös är jag.

Too extreme (Fashion Redux)

Och just ja, igen, jag och Nina strör salt i såret här.