Visar inlägg med etikett amning föräldraliv winter’s bone. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett amning föräldraliv winter’s bone. Visa alla inlägg

måndag 10 januari 2011

Död zon, Telefonplan, vol. 2

Idag har vi pratat mycket om bröst och amning – jag, Cornelia och Jannicke. Tant Jannicke är övertrött och brister ut i gapskratt så fort jag säger ordet ”pattar”. Hon berättar om hetsen och pressen och hysterien bland vissa mödrar att amma, amma, amma till, tja, i höjd med första cykeln med stödhjul.

Om jag tar mig förbi den instinktiva avsmaken inför att barnet suger på bröstet ända upp i en ålder då det är gammalt nog att slå näven i bardisken och beställa en milkshake. Om jag ignorerar det blixtsnabba magbeslutet att det är är något monumentalt osunt med det arrangemanget. Om jag struntar i min amatörpsykologiska slutsats att det någonstans längs linjen slutar i en väldigt osjälvständig individ.

Där bakom finns en allvarligare tanke:

När det redan är så svårt för oss pappor att ta oss in i föräldralivet och bli tagna på allvar, varför envisas vissa kvinnor med att stänga ute männen från det enda området där vi inte kan bidra?

Notera att jag inte ifrågasätter amning. Jag ifrågasätter bara absurd amning, långt efter att det slutat vara nödvändigt. Handlar det verkligen om barnets bästa? Jag är djupt skeptisk till det.

Det finns inget som Cornelia kan ge Olivia, som inte även jag kan bidra med. Inget. Det känns otroligt bra att inte ha den sista skyttegraven att gömma mig i när ansvarsbomberna börjar regna.

Ikväll har vi sett ”Winter’s bone”, vilket gör att jag känner mig oerhört privilegierad som kan slösa tankekraft på amning och föräldraskap.

Extreeemt karg hardcorerulle. Dock inte lika hardcore som detta:


Hur länge pallar du titta?