Hellbastard: en minodyssé i bilder, katter, crust och nyfixad frilla

Scruff, mannen som uppfann beteckningen crust på riktigt, förundras över hur söt Linnéas katt är. Trummisen på bilden är född 1989. Han är inte en originalmedlem i Hellbastard.


Crust as fuck existence: ”Hold on there wee lass, I got a photo of me own cat here”


Vi kom fram till att det, precis som för Jack Control, är "cats, kittens, you know, pussy in general" som är det främsta intresset.


Linnéa: Ta ett kort nu då så att alla ser hur blond jag är och att du är färgblind.

Igår spelade alltså Sonic Ritual tillsammans med brittiska Hellbastard på Kafé 44. Förutom den alarmerande uppgiften att GBL (”en skön drog som inte är giftig utöver de frätande egenskaperna”) gjort sin debut i Sthlms punkscen, så var det en trevlig kväll. Vi spelade vår vana trogen absolut först inför en liten, liten skara polare, fotografer och polare/fotografer, eftersom Viktor var tvungen att lubba till en kulturell dejt med Bruno K. Öijer på Södra Teatern. Se lite bilder här och här.

Linnéa: Men hallå, ska du inte säga något om mitt hår då?
Jag: Ja, jag ville inte säga något för jag tänkte att det misslyckats. Du ser ut som vanligt.
Linnéa: Va?! Är du dum i hela huvudet?! Jag är ju supersuperblond!!!
Jag: Nja, jag ser ingen skillnad.
Linnéa: Jaha, kul. Då har jag spenderat 1 000 kr på att se ut som vanligt då. Tack Christoffer.
Jag: Det var så lite så.
Linnéa: Du då Christoffer, du ser också ut precis som vanligt.

På grund av oförutsedda händelser var jag tvungen att avvika innan Hellbastard (est. 1986). Efter att jag gått bröt tydligen fullständigt kaos ut. Scruff, frontman och enda originalmedlem, kunde inte hitta sitt plektrum. Han har haft samma plektrum i 29 år och vägrade förlika sig med att det var borta. I 15 minuter thrashade alla logen i jakten på detta plektrum. Saker slängdes omkring, instrument gick sönder, tårar fälldes, smockor hängde i luften. Till slut hittade Scruff plektrumet – i sin ficka.

"Go to my place, take my seven guitars, take my records, take all of my clothes, take my cat... wait, not my cat, but everything else, just DON'T TAKE MY PICK!

En fullständigt sann historia. I övrigt var Scruff en mycket trevlig äldre herre med såväl Trouble-loggan som sin katts tassavtryck förevigat på huden. Han sa att det var mycket “refreshing” att spela med Sonic Ritual för att vi var det mest musikaliska bandet de spelat med hittills på turnén. Igår var deras 20:e gig på raken och jag tror att hans betyg säger mer om den europeiska metalpunkscenen än om vår musikalitet.