Ja, vad ska jag svara på det? Det är sant.
Det påminner mig om artikeln om hardcoreföräldrar i senaste Law & Order. Jag ombads att bidra till den men schabblade bort inspirationen i en crossover av tidsbrist och lättja.
Och vad ska jag säga om att vara hardcoreförälder?
Jag är en person, precis som dig. Fast jag har bättre saker för mig. Än att sitta runt och glo på pop-tv. Med min dotter breve. Och lära henne hur viktigt det är att vara populär. Se hur hennes självkänsla det förtär. Jag vill inte ens att hon ska känna till Eric Saade. Det är bra de’.
Läs spalten i mitten. Eric Saade fuckar upp ett barns hjärna mer än några slumpvis valda svordomar någonsin kan göra. Eller en stor röv på en militärgrön t-sthirt, för den delen.
…vilket påminner mig om när jag som väldigt ung man beställde en Moderat Likvidation-tröja från Dolores. På ryggen stod det ”kuknacke”, som sig bör på en Moderat Likvidation-tröja.
Mamma fann situationen opassande och ville inte ha den i sitt hem.
Så jag tvingade min bäste vän Fredrik att ringa Dolores och hävda att vi var tvungna att byta t-shirten då den var för liten. Mannen på andra sidan svarade ”men det är ju en XL, hur fet är din polare egentligen, är han med i Poison Idea?”.
Soundtrack: ”We have come for your children”, av och med Dead Boys.
Inlägg
2 kommentarer:
Haha, underbart!
Allt!
Men särskilt Doris vs. Kuknacke-anakdoten
Hur mycket jag än lyssnar på hc och metal...Och hur mycket jag än må hålla med i det där. Eric Saade må vara stylad. Det är o andra sidan de flesta punkare osv. Om än av andra anledningar. Som vuxen kan man inse att alla inte måste lyssna på hc och metal. Det är ju faktiskt det sista vi vill...Man kan ju även inse att folk kan finna glädje i annan musik.
Musik är fantastiskt till mycket. Du kan hata, mosha, banga, köra bil, umgås, knulla, laga mat, träna, gråta, softa, jobba och supa till musik. Du kan även dansa. Mina barn älskar att dansa. Det är bra. För motoriken och hela den jävla biten. Mina barn dansar om jag lägger på en gammal Saxon eller Acceptvinyl. Vi dansar fan till Anti Cimex och Bombanfall här hemma. Men. Kidsen dansar fan käften ur led när det vankas Saade. Why? Han dansar. Och har dansare. Dom går bananas när de ska försöka dansa som honom. "My body wants you girl" sjunger fanskapet och jag spyr lite. För att det är Saade som sjunger det. Prick varenda jävla metalplatta här hemma handlar om att knulla, så...nja...Jag kommer ingenstans med det. Saade är kommers och vill bli stor. Det vill fan Accept och Saxon också. Alla vill det. Alla vill spela sin jävla musik för så många som möjligt. Förutom Anti Cimex då. Det vore jävligt fel av mig att begränsa barnens vilja att ta del av musik, sång och dans till Heroindöd eller Make my day. Jag vill gärna tro att de blir löjligt om jag håller kidsen från musik som inspirerar dem till att dansa och må bra.
Tids nog kommer frågorna om vad Saade och Venom sjunger om. Det tar vi då. Då kan jag tala om för dem att det är för jävla ruttet att Eric Saade vill knulla och bli tät, men att det inte är riktigt samma sak när någon annan vill göra det...Och sedan kan jag försöka få dem att greppa vad Jonsson i Cimex menar när han vrålar om våldtagna arslen. Men den dagen hoppas jag att jag lyckats så pass bra med mitt faderskap att mina barn greppar det här med bra och dåligt. Både när det gäller musik och värderingar. Så länge de inte lyssnar på Sting finns jag här.
Skicka en kommentar