tisdag 27 juli 2010

Det jag minns mest är att volymen var så låg att vi stod längst fram och pratade i normal samtalston medan de körde ”Raining blood”

Se vad en sökning på Slayer ger i Aftonbladets bildarkiv:

”Cornelia Röstlund festivalbesökare Sverige under en konsert med ’Slayer’ musikgrupp USA.”



Året var 2005. Platsen Hultsfred. Fotografen Robin Nordlund. Blondinen jag. Och Cornelia.

Jag har intervjuat Kerry King – här.

8 kommentarer:

smegMMA sa...

Pigg brud. Jävligt pigg. I know this becoz I met her.

Parne sa...

Krille - Cornelia 0-10.

Allt är till hennes fördel här. Hon krossar, du står still. Du har en vattenflaska, hon vevar. Du har...den där färgen på håret, det har inte hon. Men jag gillar dig ändå.

Herral de Santina sa...

Det är spriiiiit i flaskan! SPONKEN!

Alexander. O sa...

Cool intervju.

Jag älskar Slayer, precis som alla andra. Men, jag tycker dock att det börjar bli dags för alla (utom Dave Lombardo, som ska fortsätta med sina sid-projekt), att lägga instrumenten på hyllan.

King bekräftar ju själv att det bara är ett lamt jobb för dom, och det verkar inte som om dom har speciellt kul att spela tillsammans. Och Tom Araya har ju bekräftat i ett fåtal intervjuer för Close-Up om hur han hellre varit hemma i motsats till ute på vägarna. Han gör det bara för att han "måste göra det", som om det var ett 9-5 jobb på Walmart.

Jag menar, det är ju bara och kolla in deras spelningar i modern tid. Slayer kommer upp på scen och drar. Deras framträdanden är ju typ motsvarigheten till att sitta i kassan på ICA. Dom är tråkiga, helt enkelt. "Affärspartners"... Vad fan?

Den dagen musik börjar bli ett lamt jobb, det är dagen man kanske ska fundera på att dra sig tillbaka. Typ, pensionera sig.

Och, deras senaste album har inte varit annat än återvunna riff från tidiga 90-talet. Deras sista, riktigt solida platta var ju, Divine Intervention. Sen var dom i alla fall explosiva live. Men nu är dom liksom inte ens roliga live, längre.

Ja, detta är såklart bara min tolkning av Slayer. Och, bara min personliga åsikt. Du/ni, kanske inte alls håller med. Men, det låter inte som om det finns någon glöd i gubbarna längre.

Jag fattar såklart att Slayer blivit gamla. Men, ålder är bara en ursäkt. Kolla på Tom G Warrior. Snubben brinner fortfarande för musiken, trots att han är 47. Sen kan man tycka vad man vill om, Triptykon, men jag tycker det är svårt att förneka att han i alla fall besitter glöd för musiken.

Igen. Bara min åsikt och tolkning, och allt det där. Och, Dave Lombardo imponerar fortfarande med hans kreativa trummande, och coola musik-projekt.

Herral de Santina sa...

Tack.
Och ja, jag håller väl med om Slayer.
I princip. Även om jag inte är så mkt för Lombardos små experiment på sidan om.

smegMMA sa...

"Kolla på Tom G Warrior. Snubben suger fortfarande med musiken, trots att han är 47."

Så, fixade till det.

Julia sa...

ÅSSUM.

Gurgel sa...

fin artikel