söndag 18 juli 2010

”They say I’m fucked up all the time”:
Donk the world

Den senaste veckan har den mentala statusen på I Just Can’t Hate Enough varit i den röda zonen. Euforin över Getaway Rock krockade med vardagens semesterfria tristess.

När nio till fem-slitandet i nöjesjournalistikens tjänst blir för tung, lutar jag mig tillbaka och behandlar mitt lustcentra som ett nöjesfält med hjälp av den här minnesbilden:



Bobby ”Blitz” Ellsworth – rösten, karisman, röjet och, allra mest, sexpacket. Overkills frontman har en Luciferbenådad kropp som, senaste den besökte Sverige, fick en mycket känd svensk metalsångare att lämna konserten halvvägs med orden ”jag måste gå nu, ska hem och göra armhävningaer”. Senig och heroinspäkt i Iggy Pop-klass, men med bättre riff och låtar att backa upp musklerna med.

Kudos Blitz. No homo.

I övrigt har jag fastnat i det här träsket:



Här är den igen, nu med dövtolk om man klickar upp den stort:



Donked for life.

Inga kommentarer: