”Hunger for the freedom to be free/Do you feel the thirst for something not so incomplete/As the sinking world we find ourselves forcefed to accept”

Varning: Detta inlägg innehåller feelgoodvibbar, PMA och referenser till den svenska sommaren (som är kort). Kan påverka mental status.



Nu när vi fått en genuin svensk sommar rekommenderar jag Kulturhuset och Jens Assurs utställning ”Hunger”. Gratis, inomhus, tankeväckande, mardrömsframkallande, ingen framtid, gravöl.

”So I drink to our legacy/Take the poison or starve/I kiss my love with strontium lips/And then I kiss my ass goodbye”


Olivia Obliteration, Krillebus , São Paulo.
Två bra människor, en skitstad.


São Paulo, igen. It fucks with your head. En stad och ett land där jag upplevt några av de mest nedsläckta ögonblicken i hela mitt liv.

”She ate the chocolates and watched tv/He blew his brains out”



För de med ansvar för små mikroindivider innehåller Kulturhuset även Rum för barn. Suveränt coolt för kidsen, helt befriat från Ronald McDonald-liknande hemsökelser. Och – gratis. Leve Sverige och dess skattefinansierade kultur.

Olivia Obliteration är livrädd för djur. Hundar, katter, kaniner, getter, och grisar. Allt skapar panik om det kommer för nära. De färgglada akvariefiskarna var preciiis på gränsen. Enda representant för djurriket hon accepterar är fåglar. Hon älskar fåglar, varenda en och varenda typ. Då pekar hon och säger ”tha” om och om igen.

Slutsats: Hon blir en crustpunkare. Gott så.



Var det inte någon tidning som körde ett collage med alla crustpippis? Profane Existence? Digital version?

Soundtrack: ”Don't metal with evil”, Halloween.