”Guy fucks sister in ass while sucking his own the world’s smallest dick”

Ja, det är ju fullt rimligt att nätmollusker som söker på ”how to suck your own dick” och ”guy fucking hes (sic) sister in sleep” hamnar på I Just Can’t Hate Enough. Detta är frekvent återkommande sökord i min privata FRA-mätare. Cornelia: ”Vad hände med att söka på vanliga sexgrejer, som ’ligga’ och ’tutte’?”

”Men för helvete, jag sa ju att Sthlm är vackert på sommaren”: en odyssé i bilder, svensk elektroakustisk musik samt inget hat överhuvudtaget

Dagens outfit: shorts, Wipers-linne, Sebastian Telier-solglasögon.
Efter många år av förakt för alla grader av hetta samt ett totalt förkastande av shorts, har jag återigen omfamnat detta svårburna plagg. Throw caution to the wind, I tells ya.


Cornelia satsar mer på en look värdig Axl Rose cirka 1992.


Jag sa ju det: inget hat överhuvudtaget idag.
”The X on my hand means that I’m straight/Drugs are for losers man/And life, life is great/Take it Larry” – vad fan hette det bandet?


Subtil referensjakt: Nifelheim och japansk thrash.


Krabbkokare.


Bland alla drakflygande föräldrar, frisbeekastande idioter, bikinibruttor, välpumpade tribalmän och outplånligt gulliga småbarn, arrangerar Institute for electroacoustic music in Sweden (nej, jag hittar inte på, det finns) en heldagsfestival med olidligt jobbig plippblopp, noise och ljudet av stora ståltunnor som faller utför en stentrappa. Entusiasterna flockas.

Mina skattepengar in fröjdefull action: ”EMS förvaltar sedan 1964 ett nationellt statligt uppdrag att tillhandahålla studior för professionellt arbete med elektroakustisk musik”.


The upside of graviditet.


The downside of graviditet.

”Guuud vad vackert Stockholm är på sommaren”: en odyssé i bilder, burgare och guilty pleasures

The Ritual hattparad:
”So what we’re sayin’ now is: Yo, we got some hats now, muh-fuckas.”


Livsnjutande.


Antilivsnjutande.


Vegoburger paradise.


Notera Carnivore-t-shirten: Krillebusdesign, limited edition of 5.

Dock: du vet att Sthlm gått alldeles för långt när du passerar en Nudie-butik och hipsterpersonalen står och spelar fullständigt oironisk luftgitarr till Phil Collins ”I can't dance”.
Guds kuk, vilken sekundärskam.

Last chance for Annihilation Time is – boat, now?!

Viktor rapporterar från Nitads pågående USA-turné:

”Annihilation Time pa rockbaten kan vara sista gangen nansin i sverige da jimmy sa nar vi hangde med honom forra veckan att han ska hoppa av efter europa svangen... far se om det blir sa men dom andra i bandet vet om det verkade det som i alla fall. Dom var dock alla dom 3 ganger vi sag dom under chaos in t helgen battre an nansin...”

Rockbåten alltså, avseglar nu på torsdag. Det finns biljetter kvar. Kanske sista chansen att se ett av världens bästa och mest kaotiska rockband. Jag har sett dem 6 gånger (minst) under de senaste 7 åren och jag har aldrig blivit besviken. Eller, 2002 var det i och för sig så dåligt att jag lämnade lokalen. Men sedan tog det sig.

Rockbåten: köp hytt nu eller ångra dig för resten av dit liv.

Paper på Färgfabriken: en odyssé i bilder, kraut och artsy fartsy

På väg hem till General Doom blir jag uppraggad av en trevlig, hemlös man. Han berättar att han förlorat fru, 2.3 miljoner kronor, hus, bil, båt och barn. Det gick enligt honom ”jävligt fort” och nu är han på väg till ett cykelförråd för att sova. Han beskriver ändå sin situation som ”godtagbar”.


Laptopförfest FF-fjortisstyle:
Tomas Fucking Bergstrand, Cornelia, Goth-Henrik, Björn.


Lovs Is A Burning Thing. Bisarrt fuzzigt distad bas och sådana Konstfacksuppsyner att skalan knäcks. Får mig osökt att tänka på det här. Lyckas dock inte hitta sketcherna från SNL med Dieter: ”Now is the time on ’Sprockets’ vhen ve dance!”. De sammanfattar Färgfabriken, Sthlms konstnärsscen och Love Is A Burning Thing bättre än jag någonsin kommer att göra.


Ett av Sveriges bästa och hårdaste nu existerande band: Paper.
Och i september kommer albumet ”An object” äntligen på vinyl!


Rock history in the making om det inte vore för den där ironiska t-shirten.

The day the hårdrock died, pt 2

”Årets hårdaste och kanske folkligaste julshow - Hells Jingle Bells. Julshowen kommer att spelas i Göteborg och även ge sig ut på turné över landet. Rocka in julen tillsammans med Joacim Cans (känd från HammerFall och Körslaget) och Mattias & Melker (kända från Rundgång i SVT och Sveriges Radio P3) i den fräckaste, roligaste och mest galna julshowen någonsin! Kapellmästare: Oscar Dronjak (HammerFall).
Vad sägs om allsång till folkkära hårdrockslåtar som Highway to hell och We’re not gonna take it, eller live-karaoke och gästframträdanden från Sveriges största hårdrocksstjärnor? Du får reda på allt du skulle vilja veta om hårdrock men varit för skraj att fråga om, som t ex vem som uppfann hårdrockstecknet och hur det känns att äta fladdermus. Dessutom bjuder vi på en grundlig genomgång av alla de tusentals tjejer Gene Simmons i Kiss legat med… Om du sedan får Iron Maiden-sill och Lemmys frestelse på tallriken och en Saxon-snaps i handen, ja då vet du att du befinner dig på Hells Jingle Bells, tidernas hårdaste och roligaste julshow!”

Skjut mig nu.
Länk till första delen av ”The day the hårdrock died”.

Blod och Svärd: en odyssé i bilder och blottade tänder

Gastunk: Night sight light
Riot: Swords and tequila
Kuro: Hey! Hey! Hey!
Sacrifice: Sacrifice
Sacrilege: Bloodlust
Pentagram: Bloodlust
Nausea: Fallout (of our being)
Sarcofago: Inri
Acid: America
Exciter: Under attack
Blitzkrieg: Armageddon
Voivod: Tornado
Drowned: Vildfitta terror
Repulsion: Maggots in your coffin
Pagan Altar: oläslig anteckning.
Gang Green: Alcohol (live)

Mer hann vi inte med under vårat blixtkrigpass i djbåset. Ni märker vilka låtar som jag inte körde. Det är de som har miljondollarproduktioner. Sonic Ritual tackar ödmjukt Blod och Svärd/Daniel och Daniel för chansen att få slänga pärlor för svinen.

Annas redogörelse.
Daniels redogörelse.


Goth-Henrik, Stina, Anna (bloggelit), Cornelia (antiblogg), Jonas (bloggelit), Daniel (bloggelit). Uppvärmning.


Nu med Stina istället för Anna i bilden.


I nästan tre veckor har jag, Cornelia och Anna suktat efter Bröderna Olssons vegoburgare för 138 kr. ”Jaha, men vilken tur, vi har bara en enda vegoburgare kvar”, säger servitrisen när Cornelia beställer.
Blåsta på konfekten, igen. Som straff fick Cornelia ta notan.


Goth-Henrik och klubbägaren Daniel.


Great minds at work: Linnéa och Krillebus.


Daniel och D.F.Bragman.
Senast jag såg de här herrarna var på Spy Bar i november.


Daniel, Bragman, Fredrik, Henric.
Elitfaktorn på den här bilden är off the hook.


Krillebus, Tomas Fucking Bergstrand, Jonas.
Elitfaktorn på den här bilden är off the hook, igen.


Järnupphällare, Daniel, Niklas.


Björn, a.k.a. General Doom, och Linnéa.


Jenny (dj) och Krillebus (i behov av tandblekning).


Markus och Krillebus (men va fan, blek tänderna någon gång)

Blod och bakfylla

Idag mår jag som jag förtjänar. Underhåll er med Daniels nationalistblogg under tiden. Foton från igår med en fullständigt stulen rubrik. Finns det ingen heder i bloggosfären längre?

Mighty volume - tonite!

Nu, ikväll: Blod och Svärd.
Info.

118100: the game of the arseholes

Vännen/kollegan Jonas har börjat sms:a som en tokig till 118100 (se här för fler exempel). Nedstående är helt ”genuint”, garanterar Jonas.

Fråga: Varför hatar 138 på canthateenought.blogspot.com människan/geten Klaus Beiesdorf aka Tyskungen så mycket?"

Svar: 118100 tror att 138 hatar ”Tyskungen” då han är en person som gillar att skapa debatt och få fram sina åsikter. Vi tycker att 138 ska försöka lägga sin energi på något vettigare än att hata en blogg. Ha en bra dag!"

Vad fan vet de?

Uppdatering
Jonas gör en remix på 118100.

Jag ska starta 118666 med lite mer plumpa svar:
Fråga: Varför hatar 138 på canthateenought.blogspot.com människan/geten Klaus Beiesdorf aka Tyskungen så mycket?"
Svar: 118666 tror att 138 hatar ”Tyskungen” då den germanske masken är en person/mask som gillar att runka åt jättegulliga Youtube-klipp på oskyldiga små djur. Vi tycker att 138 ska dansa regndansen så att himlen öppnar sig varpå Klaus tvingas stanna nere i jorden bland de andra encellslivsformerna. Ha en bra dag!

Stoppa pressarna!

Bloggosfärnytt med bonusdjur:

En helt vanlig dag på jobbet

Dagens outfit: Tofflor från Foppa, via Dubai. Patronbälte från Havoc.
Dagens fråga: Hur hittar jag Void nedladdningsbart?
Måste ha i mp3-spelaren, inte bara på skivtallriken.

Kött-torpeder och ursäkter: the game of the arseholes

Suddiga fragment av (ännu) en köttdiskussion i ett journalistiskt lunchrum:

Köttollega: Ojar sig över de stackars danska grisarnas väl och ve.
Veggokollega: Försöker, på ett väldigt försynt diplomatiskt vis, förklara att föder du upp grisar i en gigantisk industri så, tja, då kan du nog inte räkna med att de behandlas med massage, rosor och tryffel. Och de ska ju ändå döden dö, trots allt.
Köttkollega: Fortsätter sjåpa sig över de danska grisarna.
Krillebus: Förklarar, med mer burdus diplomati i slap-in-the-face-skolan, att vad i helvete spelar det för jäva roll? De ska ju ändå slaktas längs ett löpande band och packas i plast så att du kan smörja ditt krås utan bekymmer.
Köttkollega: Säger att det är bättre att äta grisar som haft det bra.
Krillebus: Förklarar att köttkollegan vill äta grisen, grisen föds upp i ett massindustriellt Bergen-Belsen för att ätas, den slaktas för att ätas – vad fan trodde köttkollegan? Att grisarna levde ett spaliv som Carrie Bradshaw?
(Tystnad)
(Tryckt stämning)
(Byte av ämne kring lunchbordet)

Tur då att det finns folk som är bättre på att uttrycka sig sansat än vad jag är. Se ovan. Eller här.

Krilles topp 2 bästa konversationerna. Och tro mig, jag har varit med om båda, i runda slänger, 2 miljarder gånger:

”Ja, jag var ju vegetarian när jag gick gymnasiet. Men sedan så, tja, nej, jag orkade inte längre. Det blev så jobbigt på släktmiddagarna, att vara till bekymmer. Vad ska jag säga till gammelmormor Agda, att jag inte äter julskinka? Nej, det går ju inte. Men alltså, jag tycker fortfarande vegetarianism är jättebra. Jättejättejättejättebra!”

”Fan alltså, ni ser ju asfräna ut med era hårdrockskläder. Jag såg också ut så där förr i tiden. Men nu, nej, det går ju inte. Du vet, man börjar ju bli gammal! Men jag lovar, jag lyssnar fortfarande på samma musik! Jag är en rocker i hjärtat!”

Note to you: Jag skiter i hur du var förr i tiden. Sluta ursäkta dig. Sluta paradera och kokettera ditt dåliga samvete över att du sålt ut. Ingen bryr sig om var och när och hur du bestämde dig för att växa upp och bli en halvfigur. Alltså, verkligen: Ingen. Allra minst jag. Varje gång jag är med om dessa biktningar funderar jag om jag borde börja be om ursäkt för något. Typ, tja, att jag inte är strikt vegan längre. Eller att jag inte är straigth edge längre. Eller att jag inte längre tror på någon förändring. Sedan så kommer jag ihåg att just ja, jag skiter ju fullständigt i vad du tycker. Sååå var det ja. Som Al en gång sa via ett t-shirt-tryck: ”No man with a good blog needs to be justified”.

Bäst just nu: ”Rock bottom” med UFO samt hela lp:n ”Dead song” av Gastunk. Och crust.

”What is class war? Is this class war? Yes, this is class war.”

Promoe är alla politiska rättshaveristers hackkyckling #1 just nu. Hans ”Svennebanan” (är det verkligen en äkta sommarplåga? Jag är tveksam.) väcker ont blod hos såväl högerextrema vikingar med liten kuk, som hos proletariatets förkämpar.
Själv tycker jag låten är rolig, om än inte särskilt bra.
Sedan när blev elitism och förakt för pöbeln något dåligt?

Tack för länkarna Sylen.

Dagens ord: ”etnomasochistisk”.
Satan så förbannat roligt. Vilka nötter.

Stupidness, stupidness: fuck me (please)

Denna olidligt tråkiga dag har förvandlats till en olidligt korkad dag. Hoppa vidare till denna molluskblogg och hoppa vidare ner till kommentarerna så förstår ni varför. Skåda vad Jonas Granvik kokat ihop. Helt klart inte ett bra system.

Boredom, boredom: fuck off

Ännu en innehållslös stendöd onsdag.
Lite livsbejakande nyheter på det:

1. Tydligen ska Maniac, som en gång i tiden var med i Mayhem och numera huserar i Shining, dela dj-båset med oss imorgon på Blod och Svärd. Som Daniel sa: ”fräckt”.

2. På tal om Daniel så har han nu kickat igång sin blogg där han rapporterar från MOG:s (Mollusk Occupation of Government) årliga firande av den svenska nationaldagen. Kolla här. Då Daniel även peppar enormt inför kvällens konsert med Electric Boys tar jag inget ansvar för bloggens mentala status.

3. Marilyn Manson petar in ”swastika” redan i andra spåret på nya ”The high end of low”. Som sig bör. Läs Linnéas recension här.

En icke-nyhet av rang

”Alf har erfarenhet, han har kontakter och han har bett till Gud tillsammans med samtliga nu levande amerikanska presidenter”.
Ian Wachtmeister

Okej, räck upp handen de av er som inte trodde att det kristna aset Alf Svensson och den adlige kackerlackan Ian Wachtmeister är polare? Fullständigt rimligt.

The day the hårdrock died

Första dolkstöten kom i fredag:
– Vi har ju en lokal här i stan som passar väldigt bra, som har fyra skorstenar och som kallas för kyrka. Min tanke är att den skulle passa väldigt bra för en metalmässa. Att drapera den i svart, ha ett metalband som leder sången och istället för kyrkorgel har man distade gitarrer, bas och trummor och en skrovlig sångare. Sedan samlar man in folk till en metalgudstjänst och där de traditionella psalmerna är utbytta mot kristna hårdrockslåtar.

I lördags kom nådastöten:
”Sedan är det ju alltid roligt att se Motörhead…”

Notera #3 på ”Pastorns fem bästa hårdrockslåtar”.
Det var ju det jag sa, Nifelheim

3 x annonser: musiker, Tradera, Blod och Svärd

1. Min bekante Tor (ex-Oppression) har sagt farväl Falkenberg och bor numera i Sthlm. Han är på jakt efter basist/trummis/sångare för att starta ett band i gränslandet mellan hardcore och grindcore. Jag har hört en egenhändigt inspelad låt som Tor gjort, och tycker att det påminner om gamla underskattade I Quit! från Sthlm.
Intresserade halvfigurer/musiker/getter kan maila till tornymanSNABELFUCKINGAhotmail.com.

2. Traderaauktioner som går ut idag.

3. I november förra året spelade Sonic Ritual skivor på Blod och Svärd (referat här). Nu på torsdag är det dags för sista källarrenset på Bröderna Olssons och vi är ännu en gång på plats. Snurrar vinyl gör även följande män/kvinnor/getter:
Jenny Walroth
Ragnar Persson
Susanna Berglund
Stefan Fält
Niclas Svensson
Martin Vogel
Tony Cederteg
Daniel Astgren
Daniel Söderberg
Spelordningen kommer att lottas på plats så var i tid. The Ritual förfogar över 1 timme att fylla med klanderfri Trve Pvnk Metal Cvlt.
Goth-Henrik: ”Jag ska spela så obskyr musik att folk dör.”

Krillebus hos grannen Konstfack: en odysse i bilder, Anna Odell och ”Ja, det är ju kul att de håller på"

Igår hade vår granne Konstfack sjudundrande fest med pumpande disco. Idag var sista dagen att se avslutningsutställningen.
I Just Can't Hate Enoughs #1 Guerilla Incendiary Sabotage Mutineer Disart Squad var på plats.


Jannicke hittar ett konstverk hon kan relatera till. Äntligen.


Fiskklänning med tillhörande fiskskor.
Frågor på det?


Abort: halvprovokativt och tankeväckande.


Tatueringar: inte provokativt. Dock snyggt.


Gore: inte provokativt. Dock snyggt, ännu en gång. Påminner om valfritt Metal Blade-omslag de senaste 4 åren.


Typsnitt: inte provokativt. Dock väldigt, väldigt snyggt, en tredje gång.


Förklaring till nästa bild.


Jannicke och Cecilia: två konstentusiaster bredvid en grön stol.


För mina skattepengar kan det aldrig bli tillräckligt med skändande av den svenska flaggan och/eller spottande på militarismen.
Åt helvete med konungen och fanan.


Stor. Mäktig. Mörk. Snygg.
Skulle sitta perfekt över hela framsidan på en gatefoldvinyl.


Läs ovanstående. Kolla sedan här. Jag må vara lättroad, men jag skrattade faktiskt ogenerat. Lägg märke till hakkorset samt de inte så subtila Hitler-hyllningarna. Och är det på Grubbe i Umeå som Magdalena Nordin och Svante Westergren hänger? Han har en typisk Umeåuppsyn modell Karandash.


Stor. Mäktig. Blå. Snygg.
Skulle sitta perfekt över hela framsidan på en gatefoldvinyl, igen.


Narkotikabyxor, åh, vilken aktivistcrustångest.


Här är då det senaste decenniets mest omtalade svenska konstverk: Anna Odells ”Unknown, woman 2009-349701”. Sekunden efter att denna bild togs tar jag ett steg bakåt och stöter ihop med någon som är på väg åt motsatt riktning. Det är konstnärinnan själv i egen hög person. Hon tittar upp, våra blickar möts, hon ler svagt och säger ”ursäkta”. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev lite blixtförälskad.


En av konstverkets många delar. En rätt obehaglig film som visas i en klaustrofobisk, svettdoftande kub utan varken luftcirkulation eller ljus. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev berörd. Total nedsläckning.

Sondtrack: Hawkwind ”In the hall of the mountain grill”.