Jag sitter på jobbet, njutandes av tv-tablåer och Sleeps ”Jerusalem” via Spotify. Plötsligt bryts musiken, som sig bör då jag är en snåljåp. En äcklig, motbjudande röst fyller mina hörlurar.
Det är Bert Karlsson.
Jag fylls av en avsky som är så bottenlös att jag famlar efter vägledning, ord, sunt förnuft. Sveriges genom tiderna #1 rasistas uppmanar mig att stödja Mustaschkampen och kampen mot prostatacancer. Jag ser hellre att hela landets befolkning går under i en störtflod av cancer, än gör något som Bert Karlsson säger att jag ska göra.
Bert Karlsson: jag hoppas att du får cancer i huvudet. Den dagen du dör ska jag dansa, dansa, dansa på din grav. ”Mama Mia” kommer att framstå som en 4 timar lång svartvit SVT-dokumentär om en polsk bonde med klumpfot, så mycket kommer jag att dansa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
.jpg)
6 kommentarer:
Nu är du dum. Fy.
*tummen upp*
jag lyssnade oxå på Sleep's Jeruslalem på Spotify i går! Två själar, samma tanke.
råkade du ut för the bert attack?
nej men swingfly dök upp i lurarna och pratade om prostatacancer, det blev märklig stämning.
Bert attackerade när jag var hemma hos min flickvän, tror vi lyssnade på Håkan Hellström, och det är märkligt hur nollställd man blir när han börjar prata. Tänkte kalla han en gris, men det vore en förolämpning mot grissläktet.
Men, hur som helst. Neurosis till Sverige! Nu behöver man inte vara så avundsjuk för att du såg dem på Roadburn.
Skicka en kommentar