måndag 14 november 2011

En odyssé i bilder, för låg volym på scen, för hög volym i dj-båset och hånfulla dedikationer på presenter

Det är en fullmatad lördag. Så övermättad att jag och Ika bladar kors och tvärs över staden likt skållade vänsteraktivister.

Här är ett axplock av våra actionaktiviteter. Med start bakifrån på stället där vi rundade av inpå småtimmarna.



H.K., alias Kristofer, firar födelsedag på Restaurang 1900. Vi är där och överräcker present med en egensinnigt mustig motivering.



Lisa och H.K. spelar musik av ett slag som jag inte kan relatera till. Det är glada tongångar, lovsånger till kärleken, lyckliga beats och peppande pianoslingor. Jag tror det kallas "house".

Helt obegripligt.

Lika obegripligt är att Ika tjatar sig till att vi ska få spela skivor. Ytterst oklart varför, men helt plötsligt står vi i dj-hörnan. Hon drar igång The Hand of Doom utan förvarning. Ingen blir glad och vi får två önskemål om att sänka volymen. Under en låt. Vi får inte spela mer efter det.



Tidigare under kvällen kör Ika dock ett legitimt och inbokat dj-pass på en privat födelsedagsfest på Debaser Medis. Där lirar även...



...gamla svenska punkgubbarna Bitch Boys. Enligt levande punklexikonet Staffan Fagerberg spelade gruppen in den första svenska d-takten i och med "Jag trivs" (1980). Där har ni kunskap att ta till banken.



Lagstiftning att ta till den internationella domstolen i Haag hittar ni i Sveriges drakoniska decibellagar. Antirolighetsfascism är aldrig så smutsigt brun som när den förbjuder rockartister att höja volymen. Jag har väntat på att se Toxic Holocaust i sju år. Nu grusas högtidsstunden på Strand av att gitarrer och bas dränks av trummor och sorl.

Stop the madness. Höj volymen.

Bortsett från det är Toxic Holocaust precis som jag vill ha det: kort, snabbt, snärtigt, smutsigt och där låtens titel är exakt det som sjungs i refrängen - "Nuke the cross". Varken mer, varken mindre. Inget krångel.



En perfekt paj.



En perfekt posörbild som inleder kvällen...



...tillsammans med att jag visar Hard Cora hur du ritar en dödskalle. Efter det får jag en high-five. Värt.

Slut.

9 kommentarer:

Slobodan Burgher sa...

D-takt 1979 ->
http://www.youtube.com/watch?v=jJAucKMwzKw

hahah

Herral de Santina sa...

WTF! Du outar alltså Reafft Fasts grundare som en man utan koll på kalendern.

Helvete, how can you be so cool, din brittiske kalenderbitare?!

Andréas sa...

Fan jag måste gå på Toxic på torsdag här i götet, hade börjat vela pga usel ekonomi men nu blev jag taggad igen. Hoppas på bättre ljud men vete tusan då de lirar på Brewhouse.

Herral de Santina sa...

Ljudet var ju klanderfritt men på tok för lågt.

Andréas sa...

Ok, ja dessa förbannade regler för ljud. Det ska fan kännas när man är på konsert.

Anonym sa...

The End med Krossa:
http://www.kbdrecords.com/2007/04/02/the-end-st-7/
1979 den med.

Slobodan Burgher sa...

Ohhhhh THE END!!!! Wow!

Sof sa...

Jag var ju också där, men missade tyvärr två av tre förband. Vad gillar du norrmännen då?

DK sa...

Bitch boys sångaren ser inte Iggy Pop fit ut direkt, mer en PRO-junior som stulit min garderob. va fasen.

Var dom bra?