Autentisk konversation mellan Olivia Obliteration, två år och tre månader, samt Christoffer Röstlund Jonsson, trettiofyra år. Cirka klockan 15.49. Kulturhusets barnparkering.
Olivia: Jag vill inte åka i vagnen.
Christoffer: Jag hör dig och respekterar din åsikt. Om du kan motivera varför du inte ska behöva åka vagn så slipper du. Jag vill ha en välgrundad motivering på minst fem meningar.
(tystnad)
Christoffer: Nå?
Olivia: Nej.
Christoffer: ”Nej” är inte en motivering. Sätt dig i vagnen.
Förskolepersonalen berättade att Olivia verkar frustrerad över att barnen i hennes ålder inte hänger med i hennes konversationsförmåga.
Alla föräldrar som säger att de inte blir stolta och glada när deras barn är tidiga med något, ljuger så att tänderna splittras.
Inlägg
4 kommentarer:
jag blev mäkta stolt när min son började tala rent. det hände dock först när han var 6-7 år. nu, när han är närmare 15 bast blir jag mäkta, inte stolt kanske, men glad att han äntligen kommit in i puberteten. Glad och lite skräckslagen.
En kommentar for life:
"Pappa, du måste åtgärda detta!".
Tekla, 3 år.
Min chef hörde detta över telefon och jag kände för en stund att han såg mer potential i min dotter än i mig just då.
Min sladdis syster sa alltid att hon behövde "urinera" när hon var i dagisåldern.
- Mamma, du behöver inte vara så arg på pappa. Han blir ledsen då. Säg förlåt nu och krama pappa.
Hwila 2 år och 4 månader.
Jag håller med dig.
Att säga att jag inte blir otroligt stolt över att min dotter är en hejare på tal skulle vara lögn.
Skicka en kommentar