Igår var första dagen sedan jag startade den här offentliga Golgatavandringen som jag inte gjorde ett inlägg. Jag fastnade i en isländsk road movie (nja), ett amerikanskt indie white thrash-drama (lysande) samt Carolina Gynning. Hon var på tv igår och ofrivilligt, trots ett allt mer eskalerande illamående, sögs jag in i det. Se min liknelse vid blodiga bilolyckor här nedanför för närmare referens. Hon pratar motbjudande skånska och med ett skrikande, hysteriskt tonläge, som får Close-Up-redaktionen att framstå som Marlon Brandos karaktär i ”Apocalypse Now”. Jag känner en mysterisk blandning av förakt och fascination för kvinnan. Om jag har en poäng med det här inlägget? Egentligen inte. Men idag skriver DN:s Niklas Wahllöf en briljant tv-krönika under rubriken ”Vänskapskorruption. Var finns journalistiken i nöjesteve?”, som gör att sambandet mellan Gynning, Kenny Bräck och fenomenet inkompetenta människor på höga poster känns glasklart. ”JFK” och Kevin fucking Costner i kvadrat: ”We’re through the looking-glass here people”.
Wahllöfs krönika finns inte på nätet. Så ni får, tja, bläddra i en riktig tidning, om ni minns hur man gör, om ni vill läsa den
UPPDATERING: Efter flera mail och kommentarer från folk som behärskar world wide web bättre än mig, så postar jag en länk till DN-krönikan här.
Inlägg
4 kommentarer:
Visst finns den på webben: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2423&a=831846 Wahllöf är för övrigt en mycket skarp nöjesjournalist.
Bra googlat! Jag får öva på det här med internet.
Hehe, lyckades de undvika P.I.L helt? Då kan man ju undra om Rotten insett att det är dynga.
Men du kan ju få en annan ide. Trovärdigheten. Tror tyvärr att det kan vara så att många känner större förtroende för nån kändis/idol än för media(journalister) i allmänhet. Politiker föraktet har så att säga flyttat vidare.
Detta var ett seriöst svar. Hur går det med listan?
Bra med seriösa svar.
Listan finns i huvudet. Tiden finns inte alls.
Skicka en kommentar