138:as journal, 29:e september, 2009:

”Det låg ett hundkadaver i gränden imorse, däckspår över dess sprängda mage. Den här världen är rädd för mig ty jag har sett dess sanna ansikte. Gatorna är blott förlängda rännstenar fyllda med ett intellektuellt vakuum, och när de slutligen svämmar över, kommer alla gnagare att drunkna. Allt det samlade snusket från deras kändiskåta imbecilldyrkan och religiösa vanvett kommer att skumma upp över deras midjor, och alla präster och mediamänniskor kommer att blicka uppåt och gasta ’rädda oss’…
Jag kommer att stirra ner på dem och viska ’nej’.
De hade alla ett val. De kunde ha följt i fotspåren av goda, folkvettiga människor, människor som hade något smart och genomtänkt att säga. Istället valde de att följa de troendes mentala avföring, utan att inse i tid att just det spåret leder över ett brant stup.
Kom inte och säg att de inte hade ett val.
Nu när hela världen står och tittar ner i det mörkaste av alla helveten, alla dessa predikanter och välsmorda, masstillverkade politiker och plastsäljande strömlinjeformade underhållare…
Helt plötsligt kommer ingen av dem att ha något att säga.”

Fortfarande råast av dem alla. Efter alla dessa år.

Soundtrack: Born Against.
”Face the flag son, read what’s written.”