Folk med fobi för ”märkliga baby-anakedoter” (hej Terry!) göre sig icke besvär med att läsa det här. The buck stops here.
Under helgen har jag försökt kontra syntharen Fredriks teori om bebisar och Kraftwek (Läs här, och här och sedan här). Det gick sådär. Inte ett helt fiasko men ej heller en stormande succé. Deicide genererade total apati och ointresse, men Nifelheim fick i alla falla fötter i luften och en glad pruttrecension.
Deicide ”Satan spawn, the caco-daemon”.
Nifelheim ”Evil blasphemies”
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Meh. Du behöver väl inte vara så stingslig. Jag har inte FOBI. /Terry
så här är det ju. kraftwerk kan säkert ungarna lyssna till och gilla direkt. det som behövs för deicide etc är ju dock lite träning. du lägger ju grunden nu Christoffer för ett så rikt och fantastiskt liv när din dotter så småningom förstår det fantastiska i rens, 81 fan vad rätt, strutstakt, plattgrind, march of the sod etc etc you name it. bra jobbat!
Men vafan, höj volymen lite! Ingen, inte ens en unge kan gilla hårdrock på låg volym! Kom igen nu, skaka av dig de där virtanen fasonerna och kräma upp till 11!
Undersökande journalistik på högnivå! tacka strömbäck fhk för detta!
Hallå, jag gillar inte barn. Sluta charma. LALALAAA SEEEER INTEEEE.
Jag fnissade glatt åt pruttljuden för det är ungefär vad jag oxå tycker om Nifelheim. Dom borde klippa sig och skaffa sig ett jobb, haha.
Skicka en kommentar