Heil humor (och ja, jag nämner Hitler)

Satt och tänkte på det häromdagen. Det här med att rättshaverister som hatar kvinnor generellt är sämre än de flesta andra levande väsen på att vara roliga och att det ju helt enkelt är så det är, men att det liksom inte är tillåtet att riktigt nämna det eftersom rättshaverister som hatar kvinnor givetvis inte vill att det ska vara så.

Alla ska ju vara lika bra på humor och ironi och sarkasm och skämt oavsett haveri. Även om det inte är så. Hade det varit så hade ju ingen behövt påtala att det faktiskt är så, utan det hade ju fallit sig naturligt.

Eller hur?

Till vardags används ju rättshaverister till att förgylla internet med sina kommentarer och bloggar. Det är vad vi liksom tycker att dom, om än ofrivilligt, är bäst på när det kommer till praktiska saker. En del av dom funkar rätt okej att försöka prata med och så också, men i regel sköter man ju det med någon vän med rimlig mental status då rimligt folk är bättre även på sånt.

Men så slog det mig.

Det här med klassiska saker som rättshaverister gör. De pratar om PK-maffian hit och PK-maffian dit. De älskar att skriva inlägg och kommentarer om märkliga hittepåämnen, för att sedan avsluta med ”fast det får man väl inte säga i det här landet”. De dyrkar folk som ”tar bladet från munnen”.

Speciellt när det gäller humor. Rättshaverister älskar humor.

Fast det ska vara enkelt. Inget krångel, utan det ska gäckas om de tre b:na: bögar, brudar och blattar. Saker som kan reta den bitterfittiga tråkiga PK-eliten som styr media.

För rättshaverister räcker det till exempel med ordet ”neeegerrr” eller en läspande fjollimitation eller slutklämmen ”när såg ni en kvinna byta däck senast, va”, för att de ska kippa efter andan och slå sig på knäna, för det är ju så det är och då måste man ju få säga det och skratta åt det utan att det ska komma någon PK-kommunist och säga att man inte får säga det. För alla som inte är näthatande PK-kommunister vet ju att det roligaste som finns är ”varför får det inte heta negerboll när det heter vit choklad”.

Om du inte skrattar dig fördärvad åt någon som säger sanningen om att kvinnor är sämst fast gör det liksom på skämt är du en politiskt korrekt kulturmarxistfeminist. Som säkert är bög.

Jag tänker som så här, och det har jag tänkt på i flera dagar nu, att om du tidstransporterade Adolf Hitler till vår tid och satte honom på en ståuppscen, typ Norra Brunn, så skulle han göra supersuccé. Han skulle ju liksom dra skämt om hur det är, och det skulle vara jätterolig.

För han skulle säga det som man inte får säga i Sverige för feministerna kontrollerar allt, och de vill inte att man säger sanningen, fast alla vet att sanningen är sann och den är jätterolig.

Hitler skulle stå där bara och med stelaste pokeransiktet förklara att ”jag anser att vi ska utrota de här människorna och de här människorna och de här människorna och de här människorna och de här människorna och sedan ska vi öppna en front mot Ryssland och se till att utplåna de slaviska undermänniskorna och samtidigt ska alla purariska kvinnor stå i köket och klämma fram tonvis med barn till riket och städa och feja och laga mat och le och suga kuk för det är det enda de gör bättre än männen fast vi skulle nog vara bättre på det också om vi orkade försöka men det tänker vi inte göra för då är man bög” och varenda rättshaverist i hela lokalen skulle ligga i sin egen skrattkisspöl och rulla runt, glad som en gris.

Magnus Betnér skulle stå och hoppa jämfota i skuggorna av glädje, antecknandes varenda ord Hitler sa, skrattandes ”det här är guld, guld, guldmaterial, det här ska jag sno!” och alla skulle fatta att det Hitler sa var liksom inte på allvar men ändå på allvar och riktigt, riktigt roligt.

Fast det kommer inte att hända.

Och det inte bara för att tidsresande är omöjligt just nu i Jante-Sverige tack vare feministerna som inte vill att någon ska få vara bättre än någon annan. Nej, det kommer inte att hända för att man får inte säga det Hitler sa, som inte var på allvar fast ändå på allvar och jätteroligt, på grund av alla näthatande PK-maffiosos. Tycker då alltså rättshaveristerna på Flashback, i kommentarsfälten, i bloggarna.

Vad jag vill ha sagt med det här, undrar ni? Ingenting alls.

Jag bara kör.

Soundtrack: ”Tres hombres”, av och med ZZ Top, på kolsvart och mansgrisig vinyl. Från Texas.

Uppdatering: Jonas upplyste mig just om den här sketchens existens. Där ser man.