torsdag 25 juni 2009

Morrissey i Sthlm:
en odyssé i bilder och asocialt basljud

Jag skulle ljuga mig blå i ansiktet om jag sa att jag numera är ett die hard-fan. Men ändå: Betydligt bättre än jag trodde. Roligast var Björns indignerade sms under hela konserten, där han mellan raderna antydde att bara fjortisar och Moderater gillar Morrissey. Eller, fuck raderna. Det var tämligen explicita påståenden. Han blev dock glad när han fick reda på att jag ”bokat motgift nästa vecka”.

1. Ljudvolymen var högre än på de metalspelningar jag varit på den senaste tiden. Morrissey – AC/DC, 1 – 0. Orimligt men sant. Kudos till arrangören som irriterat viftade bort eventuella ljudsnokar (dö).

2. Snål speltid. 70 min inklusive extranummer? Ingen bra reklam för vegetarianismen och dess fysiska energi. Skärp dig gubbe.

3. Sista låten (nej, jag vet inte vad den heter) innan extranumret avslutades med att basisten stod och malde ett monotont riff om och om igen. Fantastiskt trasigt, distat ljud åt Dan Lilker-hållet, tro det eller ej. Dock mer botten och mindre treble än Dannys karakteristiska taggtrådspisk. Riffet i sig hade oerhört potential. Ändra fraseringen bara en smula och du har ett moshtastiskt stomp i S.O.D./M.O.D.- skolan. Dra ner tempot till en fjärdedel och du har stommen till nästa Electric Wizard-album.


Uppladdning på Shanti.
Elli och Stina: veteraner inom Morrissey-fanatism.


Bara en asexuell femtioårig misantrop med textrader som ”She told me she loved me/Which means she must be insane”, gör Cornelia så här glad. Själv uppskattar jag när den stiliga karln sjunger ”And as for you in your uniform, your smelly uniform/You think you can be rude to me/Because you wear a uniform, a smelly uniform/And so you think you can be rude to me/But even I, as sick as I am, I would never be you officer/Even I, sick and depraved, a traveller to the grave/I would never be you officer, I would never be you officer”.
Och sedan formar han en pistol med fingret och säger ”bang”.
Morrissey: anti-polis motherfucker.


Hur ska jag egentligen bete mig på en popkonsert där jag sitter ner? Ja, vem vet? Jag tar det säkra före det osäkra och köper popcorn.


Morrissey wants you… to die.


Indietalibanerna i bakgrunden applåderar. Själv blir jag mycket ledsen när jag upptäcker att tuggat tuggummi fastnat på min Anti Cimex-väska. Verdammt noch mal.


Kass låtbra budskap.


Morrissey-mangel tar ut sin tribut.
Trötta entusiaster på tvärbanan hem.


Stolt Cornelia visar upp merchinköp…


…mindre stolt Krillebus visar upp moshpitskadade skor.

6 kommentarer:

Wayner sa...

jaja, men vad ska du skriva för cyniskt om Mickes död nu då?

Hjalle sa...

Fan Krille, du har anlag för att bli kvällstidningsjournalist. Har varken antytt eller påstått att bara fjortisar och moderater gillar Morrisey. Inte ens i närheten. Har däremot irriterat viftat bort Morrissey som en "50-årig posörfjolla som frossar i deppromantiska fjortiskänslor". En larvpotta alltså. Har även sagt att jag kände till ett par moderater som skulle dit, som knappast har en aura av musikintresse kring sig. Det sa jag dels för att psyka dig, dels för att det bekräftar min tes om att många i publiken mest var där av fjortisnostalgiska skäl. Deras så kallade musikintresse dog ungefär samma dag de fyllde 20. Därmed inte sagt att jag tror att alla tillhörde den kategorin. Långtifrån. Irriterande nog fylls det ju hela tiden på med nya gråtmilda mysdeppare som dyrkar denna ikon.

Herral de Santina sa...

Hjalle: tomato, tomatö, morrissey, morrissaj. jag tolkade dig lite.

Geeko sa...

En grej jag noterat är att många vegetarianer ju sjunger vegetarianismens lov i form av att man mår bättre, orkar mera, lever längre, för att inte tala om att man sparar djurens lidande och att spannmålet man föder upp djur med skulle räcka till hela Afrikas befolkning om man skippade uppfödningen. Jag köper alla dessa argument: det är skitbra argument.
Här kommer då min stora fundering: Många av dessa vegetarianer som sjunger hälsans och svältens nåd om vi slutar äta kött verkar tycka att det är fullt rimligt att dricka sig till apstadiet i tid och otid och ägnar sig åt rätt mycket lovsjungande av alkoholens fina effekter. Känns det inte som man nullifierar det vegetarianismens goda argument om man samtidigt är mer eller mindre alkis? Hur mycket spannmål krävs det inte för att få fram all den alkohol som förtärs i västvärlden? Läste i DN imorse att vart 25:e dödsfall i världen är på grund av alkohol, visserligen är väl inte det helt fel, då vi borde avpopulera jorden en smula, men hälsoaspekten med vegetarianism blir ju en smula nergjord av det faktumet.

Hur ställer du dig till detta, Krille?

Herral de Santina sa...

jag är väl inte direkt vegetarian av hälsoskäl. jag har ingen som helst önskan att leva tills jag är 105. det är därför som jag röker, för att korta av de tråkiga skitåren mot slutet då ens barn tvingas ta hand om ett paket.

men visst, det är självklart inkonsekvent att röka och supa, såväl ur miljösynpunkt som djurrättssynpunkt. inkonsekvens tyder på sund mental status. konsekventa människor är ofta tråkiga rättshaveristidioter med bristande personlig hygien.

dock så är väl vegetarianer/veganer som sjunger sponkens lov en subkulturell företeelse. går du på Goodstore (http://www.goodstore.se) så är det inte så mycket rusglorifierande, dreads och patches direkt.

människan är en tärande parasitorganism oavsett hur vi gör. bara genom att födas börjar vi förstöra och slita på och suga ut jorden. att sluta äta kött är ett sådant enkelt steg att ta för att skjuta upp jordens totala förintelse 5 minuter till, för att inte prata om det fullständigt beyond fucked upp i att äta en annan levande varelses kött och blod.
en bläcka då och då är dock nödvändigt för att stå ut med varats otillbörliga existens, samt nå andra nivåer av medvetande.

som lars von trier säger: du får ta det goda med det onda.

Hjalle sa...

Om det är fel att äta djur, varför är de då gjorda av kött?