Dagens mest orimliga beskrivning: ”Dropkick Murphys blandning av kängpunk, hardcore och irländsk folkmusik (med instrument som säckpipa, dragspel och banjo) var annars det tydligaste exemplet på hur punken blivit ett slags inverterad arenarock.”
Eh. Ja.
I övrigt får jag under natten extatiska sms från Jonas och Daniel. De är på Rockweekend där regnet öser, öser, öser ned. Men det kvittar tydligen då W.A.S.P. enligt Daniel är ”10 p. Utan minsta tvekan”.
Och – och! – tydligen kör Blackie det bortglömda ”Widowmaker”. Jag peppar upp än mer inför konserten på Debaser Medis den 5 november.
Den ultimata konserten: Hela ”Headless children”.
Rakt igenom, från början till slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
.jpg)
5 kommentarer:
widowmaker = bra intro, bra vers, skitdålig refräng. Hur tänker du?
Att ”The last command” är sjukligt underskattad och att du kanske ska testa att skriva en bättre refräng själv innan du säger ngt. Va? Va?!?
Goth-Henke har inget att säga till om för han lyssnar hellre på Journey än på Wasp.
Käften Henke.
Minns ni kriget på OKEJs insändarsidor när "The Last Command" släpptes? Gitarrsyntar => ingen RIKTIG hårdrock.
Det var tider det.
Skicka en kommentar