tisdag 7 juli 2009

STIM: The game of the arseholes, pt 2

”Alltså, seriöst, vad håller ni på med? Som medlem i STIM sedan 15 år skäms jag över vad ni väljer att engagera er i. Saknar ni fullständigt känsla för rim, reson och vanligt sunt förnuft?
Med vänliga hälsningar
Krillebus”

”Hej Krillebus,
Jag kan bara beklaga att du skäms för Stim. Stim ägs av musikskaparna, de som skriver musik och text till musik, och drivs utan vinstintresse. Stim som arbetsplats betalar också en musiklicens.
Tillstånd för arbetsplatsmusik har funnits sedan 60-talet och är inget nytt. Enligt upphovsrättslagen behöver en arbetsgivare (förvärvsverksamhet) tillstånd när han/hon tillgängliggör musik för en större sluten krets (mer än 40 personer).
Vi tror att musik ökar arbetslusten och har en positiv inverkan på människor. Musik på jobbet kan öka effektiviteten och motivationen - då är det rimligt att även de som skapat musiken blir gottgjorda.
Hälsningar
Susanne Bodin, Kommunikationschef
Stim”

39 kommentarer:

. sa...

Ja allt som funnits länge är bra. har något funnits sedan 60-talet är det fortfarande existensberättigat. Ju längre det funnits, desto bättre är det. Krig - funnits skitlänge = ASBRA. Våldtäkter - funnits sedan urminnestider = måste ju vara totalt förträffligt. Prostitution - världens första yrke = måste vara det bästa som finns.

Klart vi inte ska uppdatera saker och ting, det vore ju underligt?

JC sa...

Det värsta exemplet jag hört är väl att en del upphovsrättsföreningar velat ha betalt från musikaffärer för de låtar som kunderna spelar när de provspelar instrument!

Nog föredrar jag STIM framför piratpartisternas huvudlösa trams, men Bonni i Asta gjorde en bra liknelse med det system du beskriver: man går på restaurang och betalar maten. Sedan ska man betala när man skiter ut den också!

Du säger att du varit medlem i snart 15 år (är också medlem) men jag undrar en sak: du har ju varit involverade i en del undergroundsläpp, och på dessa ser man ju sällan ncb/Stimmärkning...hur går det ihop? Anmäler man låtarna i efterhand för att bolaget ska slippa pröjsa eller hur funkar det? Vet att en del bolag sagt att man inte får vara anmäld och liknande vid kontraktering...

Får tacka för en kul blogg, förmodligen en av få bloggar med egentligt existensberättigande!

Herral de Santina sa...

Det där exemplet MÅSTE vara en skröna. Måste måste måste måste! Det kan inte vara sant.

De verk som jag jag spelat på är i princip samtliga stim-anmälda, mest för att få pengar då det spelas i radio. 55 sekunder hardcore delat på 4 personer = fett med cash, tjo. Ett av mina gamla band spelade på Hultsfred, då anmälde vi vilka låtar vi spelat. Det var dock enda gången. Vilka band anmäler att de spelat på 44:an, Kungen i Sandviken etc? Snacka om att skjuta sig själv i foten.
Ang. skivsläpp så är jag fel person att fråga. Små vinylsläpp på utländska diybolag = under the radar. Vad ska Stim göra om XXX Records i USA vägrar betala? Inget.
Personligen skulle jag aldrig skriva på ngt där bolaget ställer krav på vad du ska göra med dina egna låtar. Iof skulle jag aldrig skriva på ett kontrakt men men…
Dock så betalade jag till tyska Gema när jag pressade skivor i Tyskland.

Herral de Santina sa...

Tack för komplimangen btw.

JC sa...

Tyvärr är det hämtat från en ledare i tidningen Studio, angående vikten av fungerande men pragmatisk upphovsrättslagstiftning.

Nej, jag vet själv att det inte är så mycket pengar att hämta i Stim om man sysslar med undergroundmusik. Fast jag antar att du och jag resonerar likadant: blir några pengar av musiken så bör det tillfalla artisten/musikern.

Herral de Santina sa...

Ja, vem skulle pengarna annars tillfalla?

Anonym sa...

finns mängder av arbetsplatser - såväl butiker som caféer och industrilager - som sänder ut skvalradio typ Radio Rix helt släntrianmässigt, vilket gör att kunder och anställda mer eller mindre tvingas lyssna på skiten. Inte mer än rätt att asen får betala för sig då.

Tror knappast det här kommer drabba gemene iPod-lyssnare.

Anonym sa...

"Vilka band anmäler att de spelat på 44:an, Kungen i Sandviken etc? Snacka om att skjuta sig själv i foten."

Faktum är att just de två ställena är kulturföreningar som faktiskt anmäler alla (de allra flesta) spelningar som anordnas där. Tyvärr så är dock främst ställena (har varit på Tompa Eken om detta) slarviga med att informera banden om detta. STIMs ståndpunkt är ju att du ska rapportera ALLTING du gör. Ställen som Fullersta t ex rapporterar givetvis inte, och där skulle banden skjuta sig själva i foten om de började anmäla, eftersom det helt enkelt "inte finns" marginal (tror det handlar mest om att arrangörerna inte stödjer den typen av verksamhet) för att betala.
Typ 90% av spelningarna som sker på dessa ställen går under minimibeloppet som är runt 150 kr per tillställning. Det är lite pengar både för arrangör och band, men som JC säger, pengar som ändå SKA tillfalla upphovsmännen och ingen annan. Det olyckliga när man struntar i att anmäla är att pengarna som blir över hamnar i en pott som fördelas på de mest framgångsrika (läs spelade) upphovsmännen under aktuell tidsperiod.

Man kan likna det lite vid att inte rösta, det är de som redan har störst mandat som tjänar på det, ingen annan.

"Det där exemplet MÅSTE vara en skröna."

Vilket? Det med att en del bolag (många) vägrar kontrakt om bandmedlemmarna är med i STIM eller liknande? Inte alls, jag har själv varit med om det som artist, och till och med tillämpat det (jag informerade band som frågade om saken att det enklaste var att släppa släppet för demobruk, på det sättet behöver man inte betala ncbavgift och kan istället ge banden en bättre deal i övrigt, ingenting jag själv rekommenderar eller skulle gå med på nuförtiden, men ett förståeligt sätt att hantera småskaliga releaser på) som "skivbolagsdirektör". Det är också ganska vanligt att bolaget betalar ncb som vanligt men att sedan upphovsmännen får skriva under fullmakter som säger att deras mekaniska royalties går direkt till skivbolaget. Om detta kan man tycka vad man vill, men det är vanliga alternativ allting.

"Vad ska Stim göra om XXX Records i USA vägrar betala?"
Vad STIM gör är att dom upphovsmännen gör en så kallad reklamation av verket så kontaktar STIM motsvarande sällskap i aktuellt land, som kollar upp saken, skickar en faktura, och sen om bolaget inte betalar fakturan, ja då är det väl gamle fogden som är praxis. Tillvägagångssätten varierar en del i olika länder, men överlag så har de olika sällskapen ganska bra koll på detta, förutsatt att de faktiskt får in reklamationerna.

"Fast jag antar att du och jag resonerar likadant: blir några pengar av musiken så bör det tillfalla artisten/musikern"

Håller med. Alltså känns det inte alls så farligt att ett stort företag (över 40 anställda MED MÖJLIGHET ATT LYSSNA PÅ MUSIK, detta behöver alltså inte alls nödvändigtvis innefatta alla företagets anställda) betalar en licensavgift för att ge sina anställda möjlighet till en arbetsförmån. Detta gäller alltså bara när företagen själva tillhandahåller t ex radio, dator eller dylikt, inte om de anställda sitter och lyssnar på sin ipod. En förmån som kan liknas vid friskvårdsstöd, subvention av massage, fruktkorg osv.
Ska de sakerna också vara "gratis"? Vem betalar då? Det är som bekant alltid någon som får betala.

Herral de Santina sa...

Anonym 1: Det är ngt helt annat. Musik som spelas i butik för kunder och anställda betalar de flesta stora kedjor för. Tex. har min frus jobb speciella cd-skivor som går om å om å om å om igen och driver alla till vansinne. De får dock inte spel ngt annat, då låtarna på dessa inköpta skivor är utvalda och clearade och betalade för.

Den här artikeln gäller att om arbetsplatsen tillhandahåller sina anställda en dator som har ljudkort, så ska arbetsplatsen betala pengar för att ljudkortet innebär att jag som anställd kan lyssna på musik under min arbetstid. Och eftersom hörlurarna över mina öron är allmän plats då jag är på jobbet, så känns ju det logiskt. Eller inte.

Herral de Santina sa...

”Vad STIM gör är att dom upphovsmännen gör en så kallad reklamation av verket så kontaktar STIM motsvarande sällskap i aktuellt land, som kollar upp saken, skickar en faktura, och sen om bolaget inte betalar fakturan, ja då är det väl gamle fogden som är praxis.”

Jag noterar att du har ringa erfarenheter av att driva in skulder i andra länder än det du bor och verkar i.

Herral de Santina sa...

Exemplet som MÅSTE vara en skröna:

”Det värsta exemplet jag hört är väl att en del upphovsrättsföreningar velat ha betalt från musikaffärer för de låtar som kunderna spelar när de provspelar instrument!”

”Ska de sakerna också vara "gratis"? Vem betalar då? Det är som bekant alltid någon som får betala.”

Ja, på riktigt. Jag tycker att det ska vara helt fucking gratis för min arbetsgivare om jag tar med mig en cd-skiva hemifrån och lyssnar på i mina hörlurar på jobbet, via min jobbdator. På vilket sätt ska någon ”betala för det"?

Bra med denna diskussion: Jag kom på att stim-anmäla vår spelning på Peace and Love.

Herral de Santina sa...

helt orimligt användande av " " av mig där. beklagar.

Herral de Santina sa...

Förresten, höftade du med det där om inträde på 150kr som minimigräns?

Slobodan Burgher sa...

Kapitalet och skivbolaget blarghblarghblargh, bloggeriet och musikanterna blarghblarghblargh...

sverige? nejtack.

Anonym sa...

Gällande arbetsplatsmusik:
http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/94E170F2E5079D52C12571090039C0D6

Ta ett snitt på 350 anställda som har tillgång till musik via företaget, då betalar företaget drygt 39 kr per år och person för den möjligheten/tillgången/förmånen eller vad man nu vill kalla det. Och då kan du sitta och dunka hur mycket syphilitic vaginas på du vill, dygnet runt om du så önskar.
Jag skulle gissa att motsvarande kostnad för t ex fruktkorg är minst det tiodubbla. Och som sagt, ett företag som har 350 anställda med tillgång till musik, har säkert ganska ofta ännu fler anställda som av olika skäl inte får den tillgången. Ett företag i den storleken är antagligen ganska stort och drar in en del kulor. Kanske tillräckligt för att bjucka sina anställda på 39 kr om året. OCH fruktkorg, vem vet?

Herral de Santina sa...

sloburg. mest sansad av dem alla.

Herral de Santina sa...

Visst är det så: peanutpengar. På samma sätt som det är ett helt orimligt system grundat på ren idioti. Upphovsrättshetsen ang. sådana här skitsaker gör ju bra att folk helt tappar den lilla respekt de en gång hade för upphovsrätten. Visst kan mitt jobb betala 39kr/år för att jag ska kunna spisa Syphiltic Vaginas. Självklart. Det är inte ens fikapengar. Men tycker du att det är vettigt att de ska betala för att jag tar med mig skivan med Syphiltic Vaginas som jag en gång köpt (inget båg), stoppar in den i min jobbdator, rippar den till hårddisken, tar hem skivan, och sedan lyssnar på Syphilitic Vaginas via mina egenhändigt inköpta hörlurare varje dag på kontoret?

För att tala klarspråk: du hör ju hur jävla cp det låter.

Daniel Josefsson sa...

Anonym: Det finns en viktig skillnad i din fruktkorgliknelse. Fruktkorgar har aldrig någonsin varit gratis, vilket det fram till nu varit för företag att låta sina anställda lyssna på musik under arbetstid. Att likna det vid "personalvård" eller "friskvård" eller vad du nu försöker med är ju bara korkat.

Herregud, med den logik du lägger fram här dröjer det inte länge innan man tvingas betala någon sabla stim-licens för att äga en iPod.

henry fiat sa...

Det har väl funnits förslag om att hårddiskar, ipods och andra mp3spelare ska kosta lite extra för att få med en avgift till eventuella upphovsrättsinnehavare.

Det är lite som att alla bilister ska betala lite mera för bensinen och de extra pengarna ska gå till en fond för alla som skadats eller dött i bilolyckor. Eller varför inte lite dyrare biljetter i kollektivtrafiken, så att de kan gå till en fond för alla som hoppat framför tunnelbanan/spårvagnen.

Det hela borde ju innebära att om man sitter hemma och lyssnar på hög musik och har ett fönster öppet och över 40 stycken förbipasserande hör musiken, så borde man betala STIM-avgift?

Matt sa...

Som det är idag så går ju en liten del (liten, men ändock!) till skivbolagen/uppphovsrättsindustrin för varje såld cd-r-skiva, och då spelar det ingen roll om man enbart ska ha skivorna för att bränna sina semesterbilder. Hur sjukt är inte det?

Anonym sa...

138: Blev det något strul med mitt näst sista inlägg eller kom det inte fram?

Bingo: Fram till nu? Hur menar du då? Det har som tidigare nämnts sedan 60-talet kostat pengar, inte som du säger att låta sina anställda lyssna på musik, utan att förse dem med medel för att göra det, alternativt förse dem med musik.
Att länsstyrelsen haft ett felaktigt avtal så länge har antagligen att göra med ett flertal faktorer, t ex teknologin (de har antagligen inte haft samma musiklyssningsmöjligheter sedan 60-talet), gamla avtal som förlängts utan att ses över (pga bristande resurser som i sig kan mynna i bristande intäkter) osv.
Min liknelse gick ut på att musik är en trivselfaktor som gör arbetsplatsen till en mer attraktiv plats att spendera merparten av sin vakna tid på.

Därmed inte sagt att alla förslag eller regler som stim har är till 100% försvarbara, men jag tycker att det finns en genomgående grundprincip som är klart försvarbar, rentav önskvärd.

mehmeh sa...

http://www.russiatoday.com/Art_and_Fun/2009-07-03/Deep_Purple_ordered_to_pay_royalty_to_themselves_.html

Herral de Santina sa...

Jag hittar inga opublicerade inlägg från dig. Måste blivit knas längs vägen.

Anonym sa...

Men fan vad jobbigt, det orkar jag inte skriva igen var jättelångt.
Hursom, anledningen att jag kommenterade från början var främst för att reda ut några frågetecken som verkade finnas, inte att argumentera för eller emot arbetsplatsmusik.

Och nej, jag höftade inte med 150 kr, det (155 kr, all info finns på stim.se under fliken "kunder") är alltså minimibelopp för en arrangör att betala om inte biljettintäkter/antal besökare uppgår till ett högre belopp enligt tariffen. De flesta diyarrangemang håller sig runt minimibeloppet, och det är även ungefär vad bandet själva får ut på en sån spelning. Med skatt och delat på 4-5 medlemmar är det ju tyvärr inte så mycket pengar, men det är ändå pengar som inte tillhör någon annan, så man bör verkligen rapportera alla spelningar. Är man osäker kan man ju fråga arrangören om de betalar till stim, gör de inte det så kan man ju strunta i att rapportera.

Daniel Josefsson sa...

Anonym: Det har tidigare varit helt gratis för företagare att låta sina anställda lyssna på musik och att förse dem med utrustning för att kunna göra det. Kom inte och påstå något annat. Att butiksinnehavare fått betala stimavgifter må möjligen vara i sin ordning eftersom det rör sig om en offentlig miljö och musiken i dessa fall får antas användas i ett kommersiellt syfte (och jag tror inte att någon här kritiserar Stim:s grundprinciper, det är ju bra skit), men att ett kontorsföretag med 40+ anställda ska tvingas betala stimpengar bara för att de anställda har varsin dator är och förblir totalt flängt.

Mattias Indy Pettersson sa...

von mugabe rapporterar från Avesta:
"Lokala cykelhandlaren hade fått besök av STIM:s gorillor, som ville ha betalt för att han lyssnade på radio i verkstan, eftersom kunderna också kunde höra eventuell musik. Alltså krävdes en licens för offentligt spelande."

Anonym sa...

Här kan man läsa mer om hur detta vinklats i media:
http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/alldocuments/39F70F9D067EBC16C12575ED002E7269

Speciellt
"Ljudkort i datorer är endast licensgrundande om arbetsgivaren tillhandahåller högtalare eller hörlurar till sina anställda så att de kan lyssna på musik via sina datorer."

Och det är som sagt tidigare verkligen inget nytt. Arbetsplatsmusiklicens har funnits i många år och tarifferna har inte ändrats sedan 2003, just i länsstyrelsens fall handlar det om att de tidigare uppgett att de endast spelar musik på sina firmafester, och därav grundades den tidigare avgiften på drygt 700 spänn, varpå de nu "undrade" hur mycket det skulle kosta om de ca 1000 anställda skulle kunna lyssna dagligen= 25000 spänn.
Inga konstigheter. Sen behöver man inte tycka att arbetsplatsmusiklicens är något relevant överhuvudtaget, men rätt ska vara rätt.

Herral de Santina sa...

En seriös och icke-ironisk fråga:

Om jag tar med mig min bandare ut på den gemensamma gården (allmän plats) och spelar musik medan jag grillar, ska jag då enligt lagen betala stim?

Daniel Josefsson sa...

Finns det datorer med ljudkort men utan högtalare?

Mattias Indy Pettersson sa...

Vad blir nästa steg, tro?
Ska folk tvingas betala när de lägger upp sin musik på MySpace?
Ska folk tvingas betala när de skriver om musik?

Anonym sa...

138: Nej det tror jag inte, men ring försäljningsavdelningen och fråga. Tror dock inte att privatpersoners sporadiska infall och arbetsgivares systematik är riktigt jämförbart, men visst, ring och fråga om du är osäker.

Bingo: Skämtar du? Har inte de flesta datorer ljudkort, medan högtalare är något man får addera själv? Jag har aldrig haft en dator (förutom laptop) med inbyggda högtalare i alla fall.

Anonym sa...

Mattias: Jag har inte för avsikt att försvara stim eller gå in i någon upphovsrättsdiskussion överhuvudtaget (alla (nästan)kommentarer tidigare har varit för att reda ut felaktiga påståenden eller oklarheter), jag bara undrar hur du menar med "nästa steg"?

Just på licensieringsfronten så har det inte hänt så mycket den senaste tiden, på dig låter det som att stim sysslar med en planlagd offensiv. Lite som judeutrotningen under andra världskriget.

Ang cykelhandlaren i Avesta, antingen skämtar du eller så är "gorillorna" ett brev alternativt ett telefonsamtal, stim skickar inga gorillor. Cykelhandlaren kan väl helt sonika skita i att betala, på samma sätt som många skiter i tv-licensen, eller så kan han acceptera att hans lilla etablissemang går under samma regler som resten av alla butiker gör, och betala (antagligen runt 1-2000 kr per år beroende på storlek och antal öppetdagar) den förhållandevis lilla summan som licensen kostar.

Bara för att det finns regler så är det inget som hindrar att man bryter dem, eller?

Jag har inga problem med att folk har olika uppfattningar om upphovsrättslagar och dylikt, men jag spyr på folk som försöker rättfärdiga sig själva ("lilla jag driver ju bara en cykelhandel i Avesta/lyssnar på musik på min jobbdator" osv) med meningslösa argument.
Är det så viktigt att alltid stå på rätt sida av lagen och/eller rättfärdighetens stängsel?
Jävla konformistfasoner, fuck off snubbe.

Mattias Indy Pettersson sa...

Anonym snubbe: Chilla snubbe, jag har inte ens tilltalat dig. Jag tycker det är skitbra att du reder ut saker och ting.

Angående Avesta så citerar jag bara vad en kompis skrivit på ett forum. Lär dig läsa, kompis. Det är möjligt att han skämtar eller att cykelhandlaren ljuger.
Poängen är att "nästa steg" mycket väl skulle kunna te sig så om den här sinnessjuka girighetshetsen och stenålderstänket från hela den gigantiska upphovsrättsindustrin (skivbolag, STIM osv) kommer att få fortgå utan att någon med verklig makt orkar sätta sig in i sakfrågorna och därefter vågar sätta ner foten.

Puss på oljepumpen!

henry fiat sa...

Den offensiv STIM håller på med handlar ju enbart om att de får in mindre pengar nu än för några år sedan och givetvis ser till så många sätt som möjligt att få in mer kosing.

Om jag lyssnar på min ipod på arbetstid, ska jag betala till STIM då? Arbetsgivaren har visserligen inte tillhandahållit mig ipod:en, men jag lyssnar ju likväl på den under arbetstid?

Anonym sa...

Mattias:
Nej jag svarade bara på vad som stod.

Det ÄR ett problem, hela upphovsrättsindustrin, verkligen. Personligen tycker jag att musik SKA vara gratis, men endast under förutsättning att allt annat också är gratis. Om det är något överhuvudtaget som verkligen borde vara gratis så är det väl mat och boende för alla människor, helt grundläggande nödvändigheter som inte på något sätt bör utgöra ett tvång till en pengainkomst.

Nästa steg vore väl att så kallad kultur och konst, t ex musik, film, teater och andra former av nöjen skulle vara gratis, även om det faktiskt är saker som det rent teoretiskt skulle kunna vara befogat att betala för eftersom det inte är livsnödvändigt (för den biologiska människan i sig, många hävdar nog att det är livsnödvändigt för den mentala hälsan).

I sista hand skulle väl lyxartiklar som är dyra att producera och som produceras endast i vinst och statussyfte kunna få kosta pengar. T ex en ferrari måste ju av uppenbara skäl kosta mer än en skoda.

Det är lustigt att det ofta (inte alltid!) är människor som byggt upp hela sina liv på musik, t ex bingo, 138 och Mattias har väl alla under en period i sina liv arbetat heltid (typ) på en musiktidning, (men som själva endast utövat det på ytterst ytlig hobbynivå) som argumenterar emot att upphovsmän ska få betalt. Framförallt i det lägre mellanskiktet, där många metal och punkband befinner sig är det extremt viktigt att pengar kommer in, just för att banden lägger ner så sjukt mycket tid på musiken att den går ut över arbete och övrig fritid (förhållanden/familj), och då är det inte längre "bara en hobby" tyvärr. Om alternativet är att sluta spela eller ta ner det på en sån nivå att det inte går ut över resten av livet så känns det ju rätt trist.

Som sagt tidigare (ett gäng gånger vid det här laget), därmed inte sagt att man måste älska alla stims regler eller upphovsrättslagen i sig, men det är så den krassa verkligheten ser ut (tyvärr). Och i ljus av detta tycker jag det är patetiskt att företag inte kan betala småpotatis för att i sina vinstdrivande verksamheter få en licens som berättigar deras musikanvändande.
Och, notera väl, att de flesta företag inte heller har några problem med detta, utan att det mer är deras upphovsrättshatande rättshaverister till "supporters" som för "deras talan".
Kort sagt, systemet är fel, både vad gäller upphovsrätt och mycket annat, men varför ska det innebära att man aktivt försöker förstöra förutsättningarna för sitt största intresse?

Fan också, nu blev det ju en sån diskussion ändå.

Anonym sa...

Henry Fiat:
stim för ingen offensiv, reglerna är desamma och tarifferna desamma, enda skillnaden är att de på senare år (i och med minskande intäkter på skivförsäljning) har varit tvungna att försöka täcka in licensieringen av t ex butiker och arbetsplatser bättre.
Stim som organisation har inget vinstintresse, den ägs av sina medlemmar och all "kosing" som dras in går också tillbaks till dessa. Är det så konstigt?

Din ipodfråga borde du fått svar på av tidigare inlägg. Om du mot förmodan lider av förståndshandikapp och inte kan tillgodogöra dig informationen ur tidigare inlägg så nej, du får lyssna precis hur mycket du vill på din ipod (exakt när du vill) utan att någon betalar någon licens för detta. Förutsatt att du inte själv startar ett företag och använder just den ipoden som grund för att spela musik för dina 40+ anställda, alternativt för kunder i din eventuella butik eller servering.
Ok?

Mattias Indy Pettersson sa...

Om det är något överhuvudtaget som verkligen borde vara gratis så är det väl mat och boende för alla människor, helt grundläggande nödvändigheter som inte på något sätt bör utgöra ett tvång till en pengainkomst.
Håller med till 100%!

Jag har för övrigt aldrig någonsin argumenterat mot att upphovsmän ska få betalt. Inte heller att kultur ska vara gratis.

Herral de Santina sa...

Jag är ju verkligen verkligen verkligen inte emot upphovsrätten, vilket jag onekligen får på nöten för stup i kvarten.Jag om ngn tycker väl att alla band ska få betalt.

Det jag vände mig mot här är att Stim har noll fingertoppskänsla i sina mediala utspel.

Det måste ju finnas ngt mellanläge mellan piraterna, som inte vill betala en enda kr för ngt alls någonsin igen, och upphovsrättsindustrin, som vill att du ska betala licens för att sjunga "ja må han leva".

sunt fucking förnuft, anyone?

dock så håller jag med dig anonym att det är jävligt konstigt att människor kräver att just musik och kultur ska vara gratis men inte mer livviktiga saker. en skiva som ngn lagt ner månader på att värka fram ska kosta noll, men däremot är det helt rimligt att betala 38kr för en kaffe med mjölk på sofo.

Anonym sa...

Mattias & 138:
Bra där, vi är nog överens om en del trots allt!