I helgen som var besökte Linnéa en rock and/or roll-festival. Där stötte hon på en ”journalist” från tidningen Moore, patriarkatets svar på Der Stürmer. Vi kan kalla honom Sexistmås, bara för att skydda hans identitet. Här följer en fullständigt autentisk och autistisk diskussion mellan Sexistmåsen och Linnéa.
Sexistmås: Jaha, spelar du i ett rockband eller?
Linnéa: Ja.
Sexistmås: Är det ett tjejband?
Linnéa: Eh. Nej.
Sexistmås: Vaddå, är det tre tjejer och en kille?
Linnéa: Nej.
Sexistmås: Två tjejer och två killar?
Linnéa: Nej.
Sexistmås: Vad, en tjej och tre killar?
Linnéa: Ja.
(tystand)
Sexistmås: Sjunger du eller?
Linnéa: Nej.
Sexistmås: Spelar du bas?
Linnéa: Nej!
(tystnad)
Sexistmås: Keyboard?
Linnéa: Nej!!!
(tystnad)
Sexistmås: Vad, du spelar gitarr?
Linnéa: Ja.
(tryckt och stel tystnad)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
.jpg)
5 kommentarer:
*skrattar våldsamt högt och brutalt, först åt journalistens förtjusande nome de plume, sedan åt hans tankegång* Åh, människor kan vara så underbart stendumma, tack för dagens asgarv!
det svenska genusperspektivet.
Vad, att brudar e så kassa att de bara kan spela bas?
haha det där känner jag igen.
Var och kollade på en musikstudio som jag eventuellt skulle hyra in mig i:
han: "jaha så vad ska du jobba med i studion"
jag: "ja alltså jag jobbar ju som ljudtekniker så jag ska spela in, mixa och sånt"
han: "jaha sjunger du i något band?"
jag: "ehm.. neej. jag har spelat i band förut, gitarr. men nu jobbar jag mest, mestadels i studio men gör även en del livejobb "
han: "jahaa. . så du sjunger live?"
vad faaaaaan liksom!
Hahaha Jävligt kul ! Den här bloggen (och alla sköna kommentarer) Ger mig en hel del garv och trivsamma stunder. Det tackar vi för.
Skicka en kommentar