1997 och Umeå utnämns till P3 Popstad. Buropen är ilskna och många när en degnuna från Gyllene Tider tar emot priset för bästa liveband, istället för nominerade hemmapojkarna Refused. Men degnunan är inte arrangemangets mest hatade person. Långt ifrån.
Nej, det är en blek blondin från Stockholm.
Det hålls ett seminarium för att utröna varför det finns få kvinnor inom musikindustrin. I sista sekund ställer en av debattörerna in, och den bleka blondinen flygs in som panelvikarie. Varför vet ingen. Han är porrfotogaf till vardags och kan absolut ingenting om vare sig musikindustrin eller jämställdheten inom dess yrkeskår. Varför han tackar ja är ett mysterium.
Kanske får han en gratis smörgås? Själv älskar jag en gratis smörgås.
Debatten spårar snabbt ur och blir till en enda lång smädelse av porrfotografen. Aulan på Umeås universitet, en gång det rödaste i landet, är smockfull och den ena aggressiva frågan efter den andra riktas mot mannen. Det finns inte en enda person där som inte ser honom som mänsklighetens fiende i allmänhet, och en exploatör av vaginabestyckade individer i synnerhet.
Vi kommer inte in på grund av platsbrist. Då och då lutar sig Viktor och Dis-Peter in genom dörröppningen och ropar porrfotografens förnamn i en hög, gäll röst, eftersom till och med mannens namn är av löje. Alla skrattar. Han är bara en enkel man med ett fånigt namn, inflyttad från vischan till Stockholm för att bli något. Nu förstår han ingenting, snedknullad bonnläpp som han är.
Jag vet inte om tårarna kommer till slut. Men det är nära. Offentlig mobbing på bred front driver porrfotografen in i ett stammande stadium, där han är illröd i ansiktet och genomsvettig.
Slutet gott, allting gott.
Åren går. Den bleka och blonda fotografen harvar på inom sitt skrå. Han grundar kvinnohatets motsvarighet till Der Stürmer. Det går bra.
Denna vår tids svar på Julius Streicher fräser runt på Södermalm i en svart stridshummer. Sprutar champagne, läcker privata sexbilder på sin lilla rakade krigskuk och gör världen till en sämre plats, bara rent allmänt sådär. Men porrfotografen går att ignorera då han på det stora hela ses som en kackerlacka av allt och alla
Sedan händer något. Jag måste ha slumrat till. I samma veva som yrkesbeskrivningen ”plastikoperera sig, fettsuga hjärnan och skreva för kameran” uppgraderas från ”utvikningsbrud” till ”glamourmodell”, blir porrfotografen folklig. Populär. Gemytlig. Välkommen i alla tv-soffor. Socialt accepterad. Betraktad som någon som har något av värde att förmedla. Myyysig.
Han får omslagsartiklar i tunga magasin. Syns överallt tillsammans med sin hatfyllda och nerpissade antiintellektuella kändistjej. Skriver en egen bok, gubevars. Och nu gör han videos åt band som – iklädda hängslen och vita linnen och ironiska mustascher och ironiska polisonger – saluför leksaksrock för Carlingsgenerationen, när de i själva verket borde få sina gitarrer krossade och uppkörda rakt i sina metrosexuellt rakade rövar:
Jag har av en olycka lyckats läsa ett par stycken ur Sofi Fahrmans andra roman. Det gör ont, så förbannat jävla ont. Men jag behöver inte fundera en sekund. Bilden ovan gör ondare. Det slår jag fast med ett glatt och lätt sinnesrubbat skratt, och jag applåderar lite spontant åt tanken på hur Scooby-Doo och Scrappy-Doo Sverige är 2010.
Världens. Orimligaste. Verklighet.
Bingo Rimér applåderar tillbaka, skålar i skumpa och citerar Ice-T: ”Ya shoulda killed me last year!”
Och – ja.
Precis som hela den tyska vänstern bittert fick ångra att de inte tog tag i den där lilla halvportionen till korpral redan efter Ölkällarkuppen 1923, ångrar jag och Viktor att vi inte tog tag i saken redan 1997 i Umeå.
Bingo Rimér: vi skulle rullat dig i tjära och fjädrar när vi hade chansen.
Uppdatering: Läste just om Sofi Fahrmans show, där ”alla gäster får chans att provköra den nya tjejbilen”. Nu vet jag inte längre vad som gör mest ont.
Soundtrack: Eric Clapton, Grande Roses nya demo och EU’s Arse.
Inlägg
.jpg)
21 kommentarer:
Åhhh... Ta ett lavemang för fan. Cashar man in från fukkin aftnhoran har man förbrukat ALL rätt att kritisera sin mediala omvärld. Fatta. Samhällets mest fördummande publikation betalar (betalade?) dina blöjor. Din moral är en trippel whopper inhandlad på Shell, med extra antibiotika i det plågade köttet. Du påminner om en viss högaktuell miljöpolitiskt Aktiv m-kvinna.
var det du eller wallin som hade bilderna på honom i badrummet? lägg upp dom!
Parkfyllot: Du har så rätt, ditt felstavande framfall. Jag, Sofia Arkelsten och Bingo Rimér är i själva verket en och samma person, ihoprullade i en och samma moraliskt fulländade kebab. Har du någonsin sett oss på samma bild? Just det. Ta ett cyanidpiller. Är man som du en mental lådbil har man förbrukat all rätt att hänga på IJCHE. Trevlig helg!
Sikas: De bilderna fick väl alla i hela riket i sina mailkorgar? Herrejävlar, tvätta ögonen-chock deluxe. Skulle aldrig lägga upp dem igen. Tänk på barnen.
...hur ser deras framtid ut!?
Åke: Du vet väl varför Oskar i Hammerfall aldrig kan vara med i Mob 47?
Det är i såna här lägen man inte vet om man ska klicka i Rimligt eller Orimligt. Texten är ju rimlig, det den beskriver orimlig.
Julia: Det är så jag jobbar - mångfacetterat.
nej ingen jävla aning. tänkte fråga d-jak (mitt smeknamn på honom) om han ville va med och mangla.
"Är man som du en mental lådbil har man förbrukat all rätt att hänga på IJCHE."
Nja, nån poäng har väl den överförfriskade ändå.
Fast jag blir istället påmind om Birro, faktiskt.
Et tu gråtrunka, sifferkombination.
Men Spanero, nu får du väl ändå kamma dig och sila snacket. Onekligen, jag kan vara ute och slira i haveristdiket då och då. Men att jämföra mig med Birro är huvudlöst. Det enda vi har gemensamt, förutom en uppenbar känsla för stil och språk, är vår kärlek till Sisters of Mercy samt barn. Gråtrunkandet och Mission får stå för honom.
Åke Mob: Det kommer aldrig att gå. Mob 47 säger ju att rustning är ett brott.
HAHAHAHA!!!! Den ska jag berätta för Chrille! Han kommer skratta tills han pruttar.
"nu får du väl ändå kamma dig och sila snacket"
Jag vet, jag ville bara jävlas.
Blev själv jämförd med karln häromsistens i ett nu bortglömt sammanhang och blev topp tunnor rasande.
Vet inte om det finns någon annan människa jag så lite vill liknas vid. Skulle vara Ranelid då.
Låter som Viktor och Dis-Peter hr umgåtts väldigt mycket för mycket med en viss benjamin.
Sieg hare krishna.
Sparanero: Jag är av kluven. Jag tyckte exakt som du tills jag intervjuade Birro två ggr och upptäckta att han var trevlig och rolig. Dock kanske aningen lättstött och religiöst korrupt, ja.
Jag är glad att jag inte bor nere i metropolen Sthlm. Jag har ingen aning om vem denne Sofi Fahrman är, och ändå anser jag mig allmänbildad. Kanske är det för att jag envist undviker denna mentala våldtäkt som heter TV eftersom det ändå bara är populistiskt skit och dokusåpor på den sen 15 år tillbaka. Eller för at jag vägrar läsa antijournalistik i tidningar som Expressen och Aftonbladet.
Ja, poängen är, hon är mig okänd. Och jag tänker aldrig ta reda på vem hon är. Utifrån detta inlägg konstaterar jag enkelt: Ignorance is bliss.
Jag är avundsjuk. Själv kan jag inte låta bli att vältra mig i allt som får mitt blod att koka. Ett karaktärsfel.
Om Bingo framstår som trevlig bevisar det bara en sanning: moderater må vara de ondaste människor på jorden, men de är artiga som satan - samtidigt som deras politik dödar små bruna barn, tvingar folk till slaveri och förgiftar världen. Allt i den fria marknadens namn. Det är klart att man då kan bjuda på ett leende och ytligt skitsnack.
Vakna. 8)
…det var BIRRO som jag snackat med som var trevlig och rolig.
Jo jag har ju förstått att mobbing är nått som socialister gärna sysslar med, man är ju uppvuxen i folkrepubliken Katrineholm,.
Hahahahahaha, ja varför gjorde ni inte det? rullade honom i tjära alltså?
Skicka en kommentar