Jag börjar närma mig slutet på min oplanerade utgrävning av mammas källare. Men det blir inget ordentligt avslut utan festival. Jag har i runda slängar tiotusen bilder på tält, skog, bilresor, tågresor, vänner, kompisar, ytliga bekanta, främlingar, fylla, nykterhet, Jon ”Elle” Lindqvists balle och dåligt fotograferade band.
Här är en oorganiserad handfull.
Hultsfred 1995. Keps från multinational corporations genocide of the starving nations. Glasögon. Hästsvans. Tribal. Det går bra nu.
Hultsfred 1995. Jag och Sara, andra från vänster, ritade den där flaggan med små, små tuschpennor. Det tog en eon.
Hultsfred 1995. Den här snubben är död.
Hultsfred 1996. Som sagt är (GAMLA) Hellacopters framträdande på backstageområdet fortfarande ett minne för livet. Hela bandet står redo. På fotbollsplanen bakom tältet landar en helikopter. Ut kliver Nicke Andersson med gitarren i hand. Pluggar in. Kör. Magiskt.
På väg till Bergslagsrocken 1996. Josefin och Krille. Jag blev straight edge under Ignites konsert. Ja, jag vet inte riktigt hur det gick till. Sedan blev det nazistbråk. Det vet jag exakt hur det gick till. Det var Luntan som styrde upp det.
Arvika 1997. Den här snubben är också död.
Hultsfred 1997: Inte särskilt många orkade se Turbonegro. Jag hade aldrig hört gruppen, men bladade dit av nyfikenhet. Stod hela konserten med hakan vid kuken och kuken rakt upp. Beyond magiskt.
Soundtrack: ”From the cradle to the grave”, Subhumans.
söndag 3 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Jävlar vad det stage divades under Ignitespelningen.
Fanns Bergslagsrocken så länge? Sista gången jag var där var 94. Var på alla innan också. Bästa festivalen tillsammans med Dalarocken.
Pär: 96 var sista året den arrangerades.
Straight Edge blev jag inte men efter CIV på Bergslagsrocken 96 var jag också delaktig i något bråk med några skinnbollar.
Trbngr på Hultsfred 97 var den första och absolut bästa spelningen jag någonsin såg med dem, strålande!
Jag skippade ocksa Turbonegro Hultsfred 97, tyckte namnet var sa javla kasst. Nar jag horde bandet for forsta gangen cirka 2002 sa blev man ju helt javla paff!
en annan stod också i publiken på turbonegro. fick tips av en gammal rockräv att dem skulle vara något utöver det vanliga. och visst fan hade han rätt. det va hur jävla bra som helst.
fyrverkeripjäsen som han körde upp i röven och slängde ut i publiken på den spelningen ligger nedstoppad i nån kartong hemma hos farsan bland en massa annan rat.
Skicka en kommentar