Knulla i Kista

Mitt nymoralistiska uppvaknade håller i sig. Jag är dömd att genomlida resten av livet som i en permanent sexchock (#1 kvällstidningsord) så fort jag konfronteras med snusk och skändligheter. Och det är ofta.

Mina dagar som amoralisk urkraft är förbi. Guds kuk!

Vändpunkten kom när jag insåg att jag blev lätt generad av att läsa om hur en bekant kollega testar sig fram genom sexleksaksdjungeln, likt en löspenisarnas Sverker Olofsson. Nu kan jag inte ens lyssna på ”Animal (Fuck like a beast”)-tolvan utan att kinderna antar samma röda färg som vinylen. Tur att W.A.S.P. befinner sig på samma höga sedlighetsplan och helt sonika aldrig spelar låten live längre.

Och mitt nya kristna liv blir inte enklare när jag besöker gallerian i Kista och deras barnanpassade satsning Monday morning. Ja, jag vet – det är lördag idag. Tänk inte på det.


På en scen står Ann Söderlund och pratar om sin nya bok ”Men vi knullar ju ändå inte”. Bredvid henne står Katerina Janouch, som älskar att knulla och har gjort exakt just det i princip hela sitt liv. Enormt många gånger. Jag känner benen svikta när jag hör ordet ”orgasm” slungas ut genom högtalarna. Jag sliter tag i ett par scons och vänder bort blicken från detta gallerians red light district. Chock!


Tyvärr återvänder jag i tid för att se Mikael Rickfors spela. Jag hinner notera att ärmarna på hans tröja är oförklarligt olikfärgade, innan mitt psyke samt mina ben ger vika av sekundärskam. Megachock!

Knulleri, ”Vingar för pengarna”, tomato, tomatö.


Olivia Obliteration uppskattar i alla fall det generöst tilltagna, och välmadrasserade, lekområdet. Hon är lycklig hon, ovetandes om att en groda lurpassar i skyn. Samt om sin egen syndiga skapelseakt.

Förlåt. Det var bara en gång.

Soundtrack: ”Du kristi luder”, Siebensünden, samt Amebix ”Redux”.