”Ut med politik, in med Anticimex.”
Precis, Maciej Zaremba. Det är det jag alltid har sagt.
Och ja – åt helvete med Eva Brunne, Svenska kyrkan och deras meningslösa, poänglösa och skenheliga jävla kukapa till antirasistkampanj. Det har jag också alltid sagt.
”I juni uppvaktades Stockholmsbiskopen av Läkare i världen och Asylkommittén. Kunde stiftet undvara litet pengar till mat och mediciner åt barn vars familjer varken fått stanna i Sverige eller kan återvända till Irak och Afghanistan? Och så några kronor till SL-biljetter, så att de kan ta sig till läkare eller advokat? Beklagar, svarade biskopen, för sådana ändamål har stiftet ingen budget.”
Pris för tandlösa kampanj, ämnad att samla lättköpta poäng bland redan övertygade antirasister: 755.508 kronor, inklusive moms.
”Vore jag Jimmie Åkesson skulle jag tycka att det var fint prioriterat av biskopen. Inte skall kyrkoskatten gå till asylsökande. Då får de kanske råd med advokat och, Gud förbjude, får uppehållstillstånd. Av kyrkans ’Nej till rasism’ tar där emot SD ingen skada. Den som vet med sig att muslimer är sämre människor lär inte frälsas av en annons. Och många av de andra, som röstat på partiet, uppfattar sig knappast som anhängare av rasläror. Så de tar inte åt sig.”
”I ett litet och centraliserat konsensussamhälle som Sverige, där också akademiska karriärer påverkas av Kanslihuset, har det varit lätt att undvika besvärliga debatter genom att brännmärka budbäraren. Ofta räckte det med ett epitet. Drogliberaler om folk som velat humanisera narkomanvården. Reaktionärer om dem som väckte frågan om rättssäkerheten i sexualmål. Krigshetsare om anhängare av ett FN-ingripande under kriget på Balkan. Islamofober om folk som granskar islam med samma kritiska blick som de nyss granskat kristendomen.”
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar