Konversation på ett kulturellt kontor 29 november, någon gång under natten:
Jag: Men du vet ju att enda anledningen till att jag är här just nu, är ju utav lojalitet till typ dig.
Hanna: Ja, det får ju inte mig att känna mig som en särskilt bra människa.
Jag: Tiden då vi kunde räkna oss som bra människor har passerat sedan länge, väldigt länge.
Hanna: Det var det bästa du sagt, någonsin.
Soundtrack: Dido (ja, precis som Bo Summer sa: jag vet inte riktigt hur det gick till. Jag skyller på Mattias.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
.jpg)
3 kommentarer:
Nej, men nu ska jag göra det.
Den där rar-filen är fucked, fick den ej att funka. Men jag hittade den på mininova (fuck nazipiratebay).
Obs! skivbolagsrepresentanter och advokater som kanske råkar läsa detta: jag ämnar köpa skivan på vinyl när den kommer.
antingen har jag ingen hum om musik eller så låter procrastination on the empty vessel som en mentalstörd version av tidiga mastodon
Skicka en kommentar