lördagen den 19:e mars 2011

”Think they are above the law/They’re trying to break my spine/Where is justice/Where is punishment/Where is the human line”

”I skolvärlden är icke-våldsprincipen så dominerande att jag skruvade på mig när dottern under ett utvecklingssamtal förklarade för sin fröken att mamma och pappa sagt att man ska slå tillbaka om man blir slagen.

Nja, sa fröken, riktigt så menar de nog inte. Vi skruvade på oss ännu lite mer men sa att jo, faktiskt, det gör vi. Man får aldrig börja slå, men man får slå tillbaka.

Jag har svårt att förstå varför detta är så kontroversiellt. Varför har inte sjuåriga flickor samma rätt att freda sina kroppar som vuxna? Hur ska vi kunna lära våra tonårsflickor rätten till sin egen kropp om vi låtit dem genomlida lågstadiet som slagpåsar, krockkuddar eller bänkkamrater till trakasserande och/eller våldsamma pojkar som det på något sätt är så synd om att man inte kan kräva något av dem?

Så: Slåss för livet om du har det kärt. Att slå tillbaka kan det vara värt.”

Hanne Kjöller skriver om det som alla småbarnsföräldrar har ångest över: hur ska du reagera när din älskade dotter/son kommer hem från förskolan/skolan och berättar om trakasserier, hot, mobbning, våld?

Barn kan agera som de mest överjävliga sadister. Om Hitler hade haft tio divisioner mellanstadieelever marscherandes i blankpolerade SS-stövlar, hade vi alla pratat tyska idag.

Så jo, jag håller med Kjöller. Rakt fucking av.

Min egen skolgång var problematisk fram till och med någon gång i högstadiet. Kanske till och med gymnasiet. Mobbad? Nej, det skulle jag aldrig någonsin hävda. Retad? Ja, absolut.

Jag var fet, hade glasögon, ett talfel och en ensamstående mamma med lite pengar. Jag hatade sport och gillade hårdrock. Att påstå att jag inte stod särskilt högt på popularitetsskalan vore en underdrift.

Jag var inte längst ner på botten – den platsen ockuperades av han som var med i Frälsningsarmén och hon som var ett av Jehovas vittnen.

Men skit, det fick jag.

Och ännu mer skit fick jag av lärare och andra vuxna auktoritetsfigurer när jag svarade på det enda sätt som stod mig till buds: genom att slåss, rivas, slänga sten, ge igen, skrika, svära.

”Gå undan”, ”gå iväg”, ”bry dig inte”, ”säg till dem att sluta” – finns det någon vuxen som på riktigt tror att det fungerar för en tioåring som retas brutalt av två, tre jämnåriga? Och en avsnoppande replik som svar på glåpord klaffar sådär när det är ett talfel som ligger till grund för trakasserierna, kan jag meddela.

Jag vill poängtera att det här inte är en snyfthistoria. Medlidande är inte min grej. Sådant lämnar jag till världens alla gråtrunkande Ronnie Sandahls. De kan gnabbas sinsemellan om vem som sa hora eller inte, vem som fick och inte fick knulla i plugget och vem som valdes sist till fotbollen på gympan.

En uppväxt är ändå bara en uppväxt. Lev i nuet.

Jag ville bara säga att om vuxenvärlden visat liiite – bara en uns! – mer förståelse för att en hockeyöversittare från stabil kärnfamiljsvilla då och då förtjänar en redig smocka som svar på tal, så hade min uppväxt varit mer friktionsfri.

Först förlöjligas av klasskamrater. Sedan skuldbeläggas av vuxna för att du låtit dig ”provoceras” och ”sjunkit till deras nivå”.

Fuck jävla off på hela det kalaset. Fight back.


The skämslunchande continues. När du vaktar magsjukt barn är allt tillåtet.

Soundtrack: ”Path to destruction” av och med Anihilated. Och nya Looptroop, tro det eller ej. Snyggt synkad nazivideo – här. I övrigt är det Sodom för hela slanten som gäller, vilket märks av titeln på det här inlägget. ”Stalinorgel”, fy satan vilken trve pvnk metal kvlt.

12 kommentarer:

Patrik sa...

Såg den här häromdagen, apropå ämnet...

http://www.youtube.com/watch?v=kCz9DSG752M

138 sa...

Lågstadiefettot i mig blir enormt glad över att se det där. Precis som slutscenen i ”Bad santa”.

Anonym sa...

finns inget att skämmas över i varmkorv me brö! slå tillbaks mot surdegskulturen.

testa att göra parisare av den veganska falukorven nästa gång, fy satan så jävla sinnes!

Parne sa...

En uppväxt är ändå bara en uppväxt. Lev i nuet.

Stark tobak.

Men nog kan en uppväxt fucka upp hela skiten? Är det bara att skaka av sig för samtliga? Du har ändå någon form av talang. Du har en drivkraft och ett vokabulär som pissar på de flesta. Det finns ju dom som inte har ett skit. Säkerligen har du ju fått kämpa på och plockat upp orden längs vägen du vandrat. Men den som inte fixar det kommer fram tomhänt.

bioud sa...

assietter från ikea?

Jenny sa...

Korv med bröd! Kulinarisk höjdare med bostongurka och senap. Men vad lirar du med för korv egentligen?

(Och jo, det ska medges att jag råder även min älskade lilla åttaåriga brillorm att slå tillbaka om och när det bråkas ...)

138 sa...

PARNE: Ja, stark tobak. Och jag är den första att erkänna att jag inte alltid klarar av att leva i nuet. Det är svårt som fan och det är lätt att falla i fällor, hela tiden. Min skräck för att bli fet i vuxen ålder härstammar utan tvekan från de glåpord jag fick i ansiktet som barn. Så nej, det är inte bara att skaka av sig skiten.

Men det är värt att STRÄVA efter nuet, istället för att ständigt köra med självömkan modell ”åh, det var så synd om mig när jag växte upp, jag hade ingen pappa, alla var elaka, fröken såg mig inte, jag fick inte knulla” etc etc etc. Sikta högt, go for broke.

Eller så är det bara högerliberalen i mig som pratar och då kan du ignorera mig.

BIOUD: Ja. Helt värdelösa. Extremt högljudda. Trodde aldrig jag skulle störa mig på en tallrik som spelar på 10, men tydligen gör jag det. Too loud for the crowd.

JENNY: Det där var ngn svindyr superorganisk megahälsosam korv, köpt på Konsum.

Vad säger lärarna om dina råd?

Jenny sa...

Jag är ju fråntagen de flesta av mina mammaprivilegier, men jag har bra kontakt med hans fröken ändå. Ehm. Liten skola, väldigt homogen och konformistisk. Inga original, ingen mobbning, bu eller bä? Hade ju hellre sett honom på en skola med mer utrymme för personligheter, men det får bli sen.

Var den värd? Korven alltså. Quorn är torrt och sojakorven har vi tröttnat på, så alla tips om nytt är aphett.

138 sa...

Ingen mobbning låter väl strålande. Eller?

”fråntagen de flesta av mina mammaprivilegier”

Hur menar du då?

Korven var helt okej, men kanske inte värd 30 kr för ett paket om 4 korvar. Speciellt för mig som har kapacitet att äta 40 000 000 000 000 st korvar.

Den finns säkerligen på Goodstore. Där har de massa hälsosamma finkorvar.

Jenny sa...

Melvin bor hos sin far och det där med gemensam vårdnad fungerar bara på papperet. Det är fantastiskt med en mobbningsfri skola, men det är på bekostnad av att det inte finns något utrymme alls för original eller avvikande beteende/åsikter/utseende. Långt hår? Sorry, no can do, här har killar killfrisyrer och tjejer tjejfrisyrer. Hårspänne? Nej nej, det går inte för sig. Och så vidare.

Jag drömmer våta drömmar om grosshandlarförpackningar av korv och gigantisk frysbox. Korvätare av rang, c'est moi.

Adam sa...

Jag fick Paperskivan i fredags, men har glömt kommentera. Jag bugar och bockar, tackar och lyssnar. Hela A-sidan är fin som snus, har inte lyssnat så mycket på andra sidan.

Stort kudos till dig som bara skickar ut skivor så där!

/Främlingen Adam

Erik sa...

Jag undrar lite vad som man egentligen kan göra om man är i den där sitsen där hockeyspelande populära klasskamrater trakasserar en, jag var ju en sån som du som fick ta mycket skit för att jag var annorlunda men tvekar på att något hade blivit bättre ifall jag hade vågat sätta mig upp mot de där snubbarna. Kalla mig pessimistisk men jag tror att nästan alla försök till motattacker oftast bara leder till något värre från deras sida.

Tack för en god blogg!