tisdag 6 april 2010

”It’s like, how much more black could this be? And the answer is none. None more black.”



En dag i min postlådas liv summerad genom vinyl. Tack Feral Ward. Den svarta skivan är inte Metallica eller Spinal Tap. Det är Born Dead Icons-kanadensarna som fortsätter att torpedera och komplicera sin rockstjärnekarriär i Complications. Gilla.

I bakgrunden: Isbjörn i palmbil samt en anka.



Appendix till inlägget om barns musiksmak: Bara för att Olivia vilt kämpar för att komma åt min Ian Glasper-kollektion, betyder det inte att hon promt vill läsa på om brittisk hardcorepunk.

Eller ens att hon kan läsa, för den delen.

3 kommentarer:

sikas sa...

Vilken Outo-skiva är de?

Herral de Santina sa...

Denna här:
http://tinyurl.com/ycanz5z.

Jag gillar att när ett band skriker ”I like colaaaaaa” så menar de verkligen läsk och inte Eric Claptons näsgodis.

Per sa...

Complications var ok, inte lika bra som Born dead icons,men bra.
tack för att du uppmärksammade mig på dem.