fredag 7 maj 2010

Guerilla Incendiary Sabotage Mutineer Freeloaders goes to Älvsjö

”Good evening! Welcome to our show!”

En del bloggare skickas på mutresor till New Orleans. Fair enough.
I Just Can’t Enough rullar på lite blygsammare nivå och drar på bjudresa till – Älvsjö. Rica Talk Hotel har profilerat om sig som det ultimata stället för barnfamiljer och manglar på stenhårt med Alfons Åberg som galjonsfigur. Fair enough igen. Vi är där och trängs med ensamma mammor, The Voice-kändisar, programledare och alla andra medlemmar i Guerilla Incendiary Sabotage Mutineer Freeloaders.

Vårt rum. Extremt skitig keps från Razors Edge ingår ej.
Ring inte Soc.

Meat loving unity kring buffén!

Julia: Vad är det här? 1810?
Homer: But all normal people love meat! If I went to a barbeque and there was no meat, I would say ”Yo Goober! Where's the meat?!” I’m trying to impress people here. You don’t win friends with salad.
Krillebus: Äsch, det finns olivröra. Jag är van.

En snickare, en bebis – två skinheads.


Alfons farsa – en slummig beatnik. Tydligen är det vissa bokklubbar för barn som plockat bort böckerna om Alfons då farsgubben röker pipa och bjuder på saft på kvällen. Rimligt. Snubben som designat hotellet beskriver Gunilla Bergström, som skrivit böckerna, som ett ”freak”.

Bortsett från mannen ovan, som helt klart är en smula suspekt, är hotellet trevlig och barnvänligt i kvadrat. Personalen och barnskötarna är übertrevliga och kompetenta. Olivia Obliteration är dock liiite för ung för att riktigt kunna njuta av all service och all underhållning. Så vår kväll slutar tidigt på rummet. Fair enough en tredje gång. Jag hann i alla fall se Cookie ’N’ Beans.


Helt stört att enda gången jag lämnar en konsert på grund av för hög volym är Cookies ’N’ fucking Beans. Munspelet – munspelet! Olivia diggar dock järnet. Jag svär mig fri. Hon brås på mor.

”Cookies’N’Beans, FTW! Down for life!”

4 kommentarer:

Mulle sa...

Den som hackar på Gunilla Bergström förtjänar en domkraft i bakhuvet! Den ENDA barnlitteraturen som inte är sjukt moder-barnfixerad och dessutom behandlar saker som ångest på ett anständigt sätt.Jag är upprörd.

Angående ätstörningar brukar jag och corre sjunga denna sång
http://www.youtube.com/watch?v=0W5x5kugnbs
passar liksom i sammanhanget.

Snutgrepp sa...

passa dig, det är sardeller i olivröran.

Parne sa...

Chrille...Jag fattar verkligen noll av det här. Prick jävla nada. Är ni där på riktigt? Why? Är det jobb? Är ni där mot att du pluggar placet i bloggen? Hoppas allt är bra. Trevlig helg.

Herral de Santina sa...

SNUTGREPP: Icke! Jag frågade.

Parne: Ja, vi var där på riktigt. Jag ljuger aldrig om hotell.