Jag knyter an till mina tidigare inlägg om ”pussy”. Lyxkrogen Pontus! bjuder på lunch och vinprovning. AOS-red flockas likt asgamar och blir utstirrad av fisförnäma kollegor som något katten släpat in, och sedan släpat ut igen.
Pontus röda vin heter Pussy, king of the pirates. Inte ens personalen kan säga namnet utan att fnissa, halvt generat. Jag uppskattar chansen att få säga ”kan vi inte öppna en Pussy, jag vill veta hur det smakar”. Vinet är gjort i 1200 exemplar. Extreeeemt god, dude. Inte minst för chansen att få höra en sommelier säga saker som att ”ja, det finns ju inte så mycket Pussy där ute”. Angående den begränsade upplagan då.
Pontus vita vin har det mindre uppseendeväckande namnet The pump house gang. 1500 exemplar. Mycket god. Jag får nog omvärdera mitt avståndstagande gentemot vita viner. Välkylt är det klart värt. Även om du riskerar att kallas just ”pussy” av NYHC-gatubusarna.
Sedan blev det en lång lektion och debatt kring obskyra viner som inspirerade mig till att köpa den där andra GISM-plattan för 3000 kr. Som jag suktat efter så länge.
Sommelier: Bust in here? You must be stupider than you look.
Krillebus: Stupider… like a fox!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar