”I’ll buy all the namedropping you’ve got”

Hardcorebaronen Felix von Havoc förklarade en gång för mig att om det är något han inte får nog av, så är det skivomslag föreställande muskulösa punkare som slår ihjäl snutar.

Om det sker i ett postapokalyptiskt landskap – ännu bättre.

Och visst, har du en gång lagt ögonen på The Shit Lickers enda ep ”Cracked cop skulls”, de bästa fyra minuter ”musik” som någonsin skapats i Sverige, finns det ingen återvändo. Och därför såg Felix till att hans egna band släppte skivor som såg ut så här och så här och så här.

När Young Republicans – inspelat 1983, släppt nu med nyritat konvolut, info här – dyker upp i brevlådan, påminns jag om ett annat estetisk signum typisk för hardcorepunk. Detta är den enda genre som ritar in andra band på sina skivomslag.

Young Republicans omslag skriker i klartext ut att om du gillar Kraut, Urban Waste, SSD, CH3, Fear, Crucifix, S.O.A, GBH, Dead Kennedys, och Black Flag, ja då kommer du fan att älska den här skiten. Om du däremot gillar Duran Duran, gör du dig icke besvär.

Ni tror mig inte? Titta noga.

Hardcorepunken är ensam om att på detta övertydliga sätt ge kredd till influenser, föregångare och idoler. Det finns undantag inom hårdrocken, speciellt på senare år då trve pvnk metal kvlt blivit en global folkrörelse. Men de är försvinnande få.

Noga kalkerade akter som Children of Technology gör det gärna. Och Darkthrone har plockat upp seden efter att duon bestämde sig för att bli världens bästa just nu existerande skitgrisar. Dessa exempel är dock minst lika mycket punk som metal. Förmodligen mer.

I övrigt – nej. Är det egot som lägger kuken emellan?

Vad skulle hända om Manowar fick för sig att ge sin homoerotiska barbar en Judas Priest-patch på låret, eller Slayer bära något annat än sponosorkläder/tribaltröjor/sin egen logga på pressbilder? Skulle metaluniversum rasa ihop som en luftslottsliknande sufflé?

…bara en tanke som slog mig medan jag öppnade posten samtidigt som jag sms:ade med en vän som har grav ångest över skapandet av ett bokomslag.


”Not just boy’s fun”. Eller. Vänta nu.