Krabba i vagn – check.
Krabba på filt – check.
Då kör vi: Första mötet med världen.
#1 Baby Mama.
Living the dream: Sojalattepappa. Äntligen.
”Blazing through the wreckage/Burning all we see/The life we lead/Committed to be free”
Det är konstigt hur tävlingsinstinkten sätter in så fort du får barn. Idag i väntrummet på sjukhuset noterar jag att spädbarnet bredvid oss är mycket fulare än Olivia. Låter mycket dummare också. På hörseltestet säger läkaren att resultatet är ”perfekt”. Jag undrar om det är det bästa möjliga resultatet. Hon förklarar att det ”inte finns G och MVG på hörsel, men det går inte att få bättre än Olivia just fick”. Jag ler nöjt. Min dotter, #1. Och har hon inte redan börjat skratta och le? Efter bara fyra dagar, otroligt, vilket geni! Och hon kan – typ – redan vända sig själv. Att båda dessa saker är helt orimliga så här tidigt, tar vi ingen notis om. Spädbarn saknar all uppfattning om humor. Och när hon vände sig låg hon i nerförsbacke på mjukt underlag. Men, so what? Olivia är smartare, snyggar, snabbare och coolare än alla andra ungar. Jag har redan bokat in henne på shacklektioner nästa vecka.
Inlägg
5 kommentarer:
Al Cisneros som coach eller?
Nja, han är liiite för underlig för min unge, faktiskt.
Hörrö, att spädbarn inte har humor. Vänta att par dagar till.
Du vet väl att alla föräldrar tänker så och tycker att din unge är fulare än deras?
No, really?!
Skicka en kommentar