Länk till hela kalaset. Utdrag här:
”Ecstatic Peace! is actually releasing a record from a band called Servile Sect, who I really like. And there’s a band called Ovskum — I really like them. I’m also really into the early Beherit stuff. There’s a band called Zarach Baal Tharagh. And I like that band Woods Of Infinity. There’s an old San Francisco band called Weakling that I used to love. I also like that band Warloghe.
There’s also a band called T.O.M.B. that’s really amazing — their new one is great. And I really like some of the Canadian bands, like Akitsa. Dominick [Fernow] from Hospital Productions does a thing called Ash Pool, and I really like what he does. Those guys at Aquarius Records are really knowledgeable, too. But it goes deep. I’m not a black metal warrior, but I’m pretty deep into it.”
Krille: Jag har hört talas om ett av dessa band. Har du koll?
Death Row-Henrik: Bara Beherit. Inget annat. Thurston Moore = sjukt gammal, sjukt obskyr. Men han har ju lyssnat på allt sedan starten typ. Kudos.
Krille: Jag gissar dock att det mesta av det här är skit. Man vet ju hur Striborg, som han älskar, låter tex…
Death Row-Henrik: Undrar om han vet att Bone Awl som han dyrkar är total nazi-bm?
Krille: Han bryr sig inte. Thurston: FTW.
Death Row-Henrik: Det kanske är för att han är nazi själv.
När artyfartyrockens gud #1 hittar tillbaka till tonårens black metal så räcker det naturligtvis inte med senaste Dark Funeral och en Dimmu Borgir-hoodie. Inte ens en ynka Darkthrone-vinyl och ett Watain-bältesspänne duger åt denne postergubbe för det obskyra skivsamlandet. Nej, 51-åringen (!) börjar direkt tapetrade med grupper som enbart släpper kassetter om 45 exemplar samt hatar hemsidor.
Även om mannen aldrig betytt något för mig kan jag inte låta bli att respektera ett sådant fullständigt orimligt hamstrande.
I övrigt: Hamnade igår i en diskussion med Hipster-Christoffer och Fredrik angående att du som rockskribent förväntas dyrka Sonic Youth, när gruppen i stora drag är ett luftslott. Mer om den sammankomsten senare. Och nej, Hipster-Christoffer är inte en annan del av min personlighet.
I övrigt igen: Min vän Dagger Deb, the new face of colonial charter, har skrivit ett utmärkt resereportage. Läs här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
19 kommentarer:
Weakling "Dead as Dreams" bör definitivt kollas upp. I topp över mina favoritplattor för 00-talet (kom 2000).
Woods of Infinity kör ju på den härliga kombon nazism/pedofili i sin lyrik. Rimligt, Thurston!
Carsten! Enligt Metal Archives kör de bara på det beprövade texttemat ”Murder, Pedophilia, Human Feelings, Nature”.
Wo sind der fuhrer?
- So like, man, how big are those woods, like, huge, right?
– Wow man, they are you know, like… infinite. Like, dude, really big.
Woods of Infinity kan kanske vara det allra allra sämsta som någonsin producerats som kallats musik, grattis Thurston.
I wonder if Mr Moore is a fan of the Shining sound of rhythm’n’blues hellish pains and suicide metallic destruction.
Mr Moore, please watch out for our next album: VII - Fredagsmysets Bitterljuva Fristad.
Bone Awl... Alla intrument är ju samplade/programmerade, å illa dessutom. Töfft.
Overkligt att ni bara kände till ett band! Jag kände ju till två.
Instämmer med Tomas: kolla in Weakling-plattan.
Weakling stympar och mördar! Gryyyymt bra.
Men hallå, har man varit någon sorts spjutspets inom musik, och ambitiös samlare i 100tusen år som Thurston har, är det väl ändå helt rimligt att han, när det gäller Black Metal, sitter och lyssnar på nåt gammalt Woods of Infinty-kasett och inte på nya Watainplattan som är så korrekt och true som det bara går. Om det är någon som vill äta bajs är det väl personen som käkat på lyxrestaurang i tjugofem år?
Har jag missat något? På_riktigt, alltså? När blev Bone Awl total 'nazi-bm'? Jag har inte läst något i vare sig texter eller i intervjuer som (jag tycker) antyder det, men jag kan ha missat något.
Akitsa, däremot. Bra grejer, men man kan ju inte riktigt ta ett band som har låttitlar som "Nationalisme Misanthropique" på allvar. Ändock, rätt schysst band.
Hur fan fick han tag på Woods of infinity? Dom är ju i princip okända i Umeå, där de kommer ifrån.
Jag kände förresten igen sju band (fast jag har egentligen bara hört två av dem). Har jag vunnit då?
Sulla: Ja, du vinner. Själv kan jag inte ta ngn som 1) sjunger på franska och/eller 2) om "nature" på allvar.
Natur:
Fuck.
Jävla.
Off.
Sulla: Glass Candy, btw? Bra skit.
Sulla: Ang. Bone Awl och nsbm. Ta inte den konversationen mellan mig och DRH på fullaste allvar. Som mycket av vår mailkonversation så är den extremt sketchartad och med tungan i kinden. Belägg för fakta i just det här fallet är tämligen tunt.
Dock skulle jag vilja ha råd om vad man ska börja lyssna på med bandet. Deras diskografi är så omfattande och det jag lyssnat på hittills är inte direkt övertygande om storhet. En nedladdningsbar inspelning - vilken är bäst, tycker du?
Thurston bloggar!
http://flowersandcream.blogspot.com
>Thurston bloggar! >http://flowersandcream.blogspot.com
Hurra för BM-Thurston!
Svarade jag någonsin på det här på något annat sätt? Hursomhelst, Bone Awl. För mest kyla: Meaningless Leaning Mess. För mest metal: Bowing Heads. För mest rock: Night's Middle och splitten med Ashdautas. Lyssna i typ den ordningen och sen jobbar du dig bakåt så får du lyssna i ordning av brahet.
Skicka en kommentar