onsdag 30 december 2009

I Just Can’t Hate Enough:
Blygsam? Nej.
Korrekt? Ja.
Bättre än alla andra? Absolut.

I dagens ETC utnämns I Just Can’t Hate Enough till det bästa som hänt på internet 2009. Den som avgör det är reportern och webbredaktören Martin Halldin. Jag känner inte honom men han verkar onekligen ha alla hjul på sin kundvagn. Kudos.



Jag har dock aldrig kallat mig feminist. Jag har aldrig träffat en man som kallar sig feminist som inte gör det enbart för att få knulla.
True story.

12 kommentarer:

Anonym sa...

ETC... Det är inget jag skulle skryta med. Större skämt till företag har jag aldrig varit med om.

Herral de Santina sa...

Vad tror du att de tycker om dig då?

Morrica sa...

Anonym - det hindrar inte att de har rätt i den här utnämningen.

Ebichu sa...

Vårt senaste hamstertillskott upskattar Sonic Ritual (dvs, han kommer fram istället för att gömma sig under soffan när vi sätter igång stereon).

Det är stort.

Lukin sa...

V.A.H. (Världens Argaste Hårdrockare) borde bli ett nytt sidoprojekt till Sonic Ritual.

Herral de Santina sa...

Ebichu: Plågsamma djurförsök på fritiden alltså? Hmmmm… INTE ok.

Terry sa...

Att man inte kallar sig feminist utesluter inte att man är det, på samma sätt som att kalla sig feminist absolut inte automatiskt innebär att man är det, och även på samma sätt som gubblem sällan kallar sig gubblem, men ändå oförnekligen är det.

Sus sa...

Terry: Lägg ner och devalvera betydelsen av att kalla sig för feminist.

Att vara feminist är ett _medvetet_ politiskt ställningstagande och om man inte vill kalla sig för feminist då är man det inte heller.

(Vad det innebär att "vara" feminist är en helt annan, och mycket mer komplicerad, femma.)

Sus sa...

Terry: Ursäkta om jag verkade otrevlig, det var inte meningen (jag har en vaknatt bakom mig så inlägget fick en sorts otålighet över sig)

Men faktum kvarstår: jag anser att det är viktigt att inte urvattna det medvetna politiska ställningstagandet.

Anonym sa...

Grattis, eller vad man ska säga...

Terry sa...

Det är givetvis inte värdet av att kalla sig feminist som jag försöker devalvera. Det hade jag hoppats var uppenbart.

Däremot tycker jag verkligen inte att Alf Svensson och Göran Person nödvändligtvis är feminister trots att de säger (sa?) sig vara det. Och även om inte Chrisse själv skriver att han är feminist (vilket jag kan tycka är lite sympatiskt, mjukismän som säger att de är härliga feminister för att plocka härliga poäng gör mig provocerad, och dessutom bidrar det snarare till nämnda urvattnande än vad motsatt beteende gör) är det ju ganska uppenbart att han ändå har de politiska sympatierna. Det har givetvis ingenting med värdet att kalla sig det ena eller andra att göra.

Ursäkta om jag verkar otålig. Jag har ett helt liv i patriarkatet bakom mig och det gör mig på dåligt humör. Och får mig att skriva orimligt långa meningar.

Herral de Santina sa...

På tal om det så lyckades Marklund skriva en läsvärd krönika om just det här i dagens AB. Will wonders never cease?