Jag kom till T-centralen – och fick vända. 5 000 människor packade som sillar på Plattan i kombination med barnvagn är helt klart inte ett bra system. Erik och Maja, på plats på gräddhyllan, bidrar med foto. Läs mer här.
I bakhuvudet funderar jag på hur många röstskolkare som trängs där på Sergels torg just nu i denna sekund.
Här vill jag poängtera en sak. Ilskan över Sverigedemokraterna är, om än förståelig, väl hätsk. Visst, de är motbjudande och deras svenskhets står mig upp i halsen. Jag är brydd, givetvis, men inte oroad. Ingen kommer att samarbeta med dem. Inte ett enda av deras förslag kommer att vinna gehör. Stoppa all invandring ? Troligt.
Här kan ni läsa en intervju med ett av SD:s toppnamn. Beklämmande dumhet. Den snubben lär inte ens släppas i närheten av riksdagens städskrubb, än mindre några tunga beslut.
Vad jag däremot är oroad över är fyra år till under Alliansens välde. Där är jag, helt ärligt, livrädd. Jag kysser min leende ”Don’t worry, be happy”-medaljong, som dinglar kring halsen bredvid rakbladet, och hoppas att jag och mina kära inte blir allvarligt sjuka. Då blir det nästa station Pappkartong på gatan, ändhållplats, avstigning för samtliga.
Tut-tut.
För om den här människan inte är arbetsoförmögen, vem är det då?
”But the wormwood in the air left a bitter taste in my mouth/So I drink to our legacy/Take the poison or starve/I kiss my love with strontium lips/And then I kiss my ass goodbye”
Inlägg
.jpg)
22 kommentarer:
Det kändes otroligt viktigt att vara där. Jag skäms för att det är den första demonstrationen jag varit på sedan demon mot Irak-kriget. Det ska bli ändring på det nu.
Btw kul att Expressen skriver 10 000-tals och Aftonbladet 5000. Det är lite skillnad.
ne, sd kommer såklart inte direkt att påverka. men indirekt har de redan påverkat tillräckligt...fp och dom andra har börjat fiska i allt mörkare vatten, och om något år knullar sd reinfeldt. typ som me danskjävlarna
avgå alla!
Dn skriver att några hundra tågar mot riksdagen. Snarare ett par tusen. Det va galet.
Problemet med SD är att sådana partier drar politiken åt ett främlingsfientligare håll. Men i övrigt har du rätt. Jag är fan livrädd inför de nästkommande fyra åren.
Det läskigaste är ju att den borgerliga politiken föder fler SD:are. Ju fler som knuffas av och ut ur samhällets trygghetssystem, desto fler vatten för SD att fiska väljare i. Är man missnöjd med sin egen situation är det lätt att skylla på någon annan (som invandrarna), och följa den ledare som erbjuder den lättaste lösningen och dessutom ett sammanhang att verka i. Vi kan inte hata bort SD, vi måste se till att ALLA i samhället får det bättre, att så få som möjligt hamnar utanför. För en människa som är trygg blir inte främlingsfientlig.
Herregud, fatta ni i bluemangroup, att det är de senaste 4 åren som har fått SD hit!
Så, om man röstskolkar så dunkar man automagiskt SD:s ryggar? Eller har man förbrukat sin rätt att demonstrera? Eller vadå?
Är det inte ens demokratiska rättighet att kunna ställa sig kritisk mot hela den här förbannade - av massmedia skickligt regisserade - cirkusen? Och på vilket annat sätt ska man i så fall göra det än att strunta i att rösta över huvudtaget?
Inte för att en röst hit eller dit är värd ett skit, och jag skulle lika gärna ha slängt den på V med hyfsat gott samvete, men tycker samtidigt att det vore att bedra mig själv. För om man leker med tanken att min röst faktiskt räknas i oceanen av andra röster (7,123,651 röstberättigade), då vill jag utnyttja den till att säga "hallå! nånting är kefft här! gör om, gör rätt!", och så vidare. Skendemokratin måste få ett slut och politiken tas ner på en sansad nivå anpassad till individen.
De gamla filosoferna som en gång närde fuktiga drömmar om folkstyre skulle rotera som kebabspett i sina gravar om de såg vad som försiggick i nutidens västsamhällen. Och om 100 år kommer folk titta tillbaka på sina förfäder genom sina iScreens och skaka på huvudet.
Det är TACK VARE det rådande lismande och genompopulistiska systemet som inkompetenta och extremistiska enfrågepartier (SD, NyD etc.) lyckas skaffa sig grepp om befolkningen. Alla VI som lydigt teg - vare sig vi gick och stoppade lappar i valurnorna eller ej - är de som ska hållas skyldiga för att nassar nu sitter i riksdagen.
DIREKT DEMOKRATI NU
FÖR FAN
Du har inte förbrukat din rätt att demonstrera. Jag tycker bara att det är korkat att skita i att rösta och sedan gå ut på gatan och skrika ”inga rasister i riksdagen”. Ja, nu sitter de där i riksdagen och allt skrikande på Plattan kommer inte att ändra det. Du hade din chans att hindra dem att komma in, du tog den inte. Suck it.
Jag hade lika gärna med gott samvete kunnat skita i att rösta. Det har jag gjort förr i mitt liv. Men ibland, som i det här fallet, tycker jag att det finns övergripande syften som trumfar förakt för det politiska systemet.
Som en vän till mig sa: Du röstar ju inte FÖR någon bra, du röstar ju MOT någon ännu sämre.
”Det är TACK VARE det rådande lismande och genompopulistiska systemet som inkompetenta och extremistiska enfrågepartier (SD, NyD etc.) lyckas skaffa sig grepp om befolkningen. Alla VI som lydigt teg - vare sig vi gick och stoppade lappar i valurnorna eller ej - är de som ska hållas skyldiga för att nassar nu sitter i riksdagen.”
Jag håller inte med. SD sitter i riksdagen för att det finns tillräckligt många röstberättigade som anser att det största hotet mot Sverige är invandringen. De vet exakt vad SD står för och de gillart. Inget krångel, ut med packet.
Politik på en sansad nivå anpassad till individen och direkt demokrati… Vad är en sansad nivå? Hur och vad menar du?
Och direktdemokrati, hade det fungerat i tex Karlskrona? Eller på Södermalm, för den delen?
”Vad säger ni, vill ni ta emot lit flyktingar?” Eh. Nej.
”Vad säger ni, kan vi bygga ett hus till här? Vi skymmer er utsikt och tvingas hugga ner åtta träd, men i gengäld får människor i skriande behov av bostad chans att ta del av ert fina SOFO.” Eh. Nej.
SD kommer inte få något inflytande i politiken, det är bara tomtarna på Flashback som tror det. Jag är mest irriterad över att cirkusen runt SD gör att det jag verkligen röstade emot (alliansen) får stå och glänsa.
Andreas: Ja, känns sådär att allt ansvar lämpas över på MP.
Säga vad man vill om SD. Men felet att de nu befinner sig i riksdagen (vilket förövrigt är rent för djävligt) beror på tidigare regeringars (plural) totala inkompetens att sköta sitt jobb och att kommunicera med folket.
Alla har vetat att högervindar har blåst starkare och starkare de senare åren och ändå lallar de sittande partierna på som om ingenting.
Missnöjespartier uppstår för att folk är missnöjda. Så enkelt är det.
I Sverige behandlar vi invandringsfrågan som en bomb som håller på att brisera. Politiker tassar runt den istället för att köra med öppna kort. (Man får ju inte säga fel) Det enda vapnet riksdagspartierna har haft mot SD har varit att köra sina feta huvuden i sanden och låtsas som att de inte finns. Smart?
Integrationspolitiken är ett stort jävla skämt. Vi har förorter där det fan inte inte bor en enda Svensson och knappt en jävel får jobb. (Jo förresten, pizzagubbe eller om du är akademiker kan du ju alltid köra taxi) Sen har vi andra områden (i samma stad) där typ alla har jobb och bara sett muslimer på tv. Alla vet om detta.
Skit samma. Men hade inte övriga politiker varit såna djävla inkompetenta arslen så hade Sverige varit ett skönare ställe att bo på. För alla. För oss som redan bor här, för dem som nyss kommit hit och dem som komma skall, och SD hade fan kvävts i sin lilla stinkande linda.
Ifrågasättande, granskande osv är en demokratisk plikt, kryssa lappar är det inte. Men annars håller jag med dig. Och han anonym i inlägget ovan, han verkar soft.
Jag hinner inte lämna nån längre replik just nu, men vill gärna kommentera på din kompis uttalande:
"Som en vän till mig sa: Du röstar ju inte FÖR någon bra, du röstar ju MOT någon ännu sämre."
Det är ju rent skrämmande att man tillåter sig resonera på det sättet. Är DET vad vi går till valurnorna för? Vi vill alltså inte rösta igenom den politik vi vill ska föras, utan bara hålla ute de riktigt stora bovarna?
Pja. Det är inte optimalt. Men det finns grader i helvetet. Och jag röstar hellre för en mindre genomrutten verklighet, än en totalt sönderkorrumperad verklighet.
Som jag sa: I min värld finns det övergripande syften som trumfar förakt för det politiska systemet. En fråga om prioriteringar. Du prioriterar att skita i att rösta för att på så sätt arbeta för en politisk verklighet som inte ser ut att vara på g de närmaste 100 åren. Jag prioriterade att rösta på de minst dåliga alternativen för att försöka förhindra att de mest utslagna blir än mer utslagna inom en alldeles för snar framtid.
Förra valet röstade jag totalt efter mitt samvete. I år taktikröstade jag. Sorgligt men sant. Men jag grep efter det halmstrå som erbjöd i alla fall en våning längre bort från Dantes inferno. Nu hjälpte det inte. So be it. Men jag är ändå glad att jag la 30 min på att knata iväg och rösta.
Nu återkom jag, men inte för att lämna nån vidare replik, utan för att åskådliggöra riksdagsvalets absurditet och den lilla människans ingentinghet med hjälp av ett egenhändigt sammansatt diagram.
Med hjälp av tillgängliga data (antal röstberättigade, röstdeltagande, samt valutfall i procent) skapades följande jpg mot bakgrund av Vänsterpartiets i sammanhanget ganska blygsamma 5,6%.
Antal röstberättigade: 7,123,651
Valdeltagande: 81,80% (tyvärr felaktig, då det föll ut på lite drygt 82%, men ändå)
Antal röstande: 5,822,872
Antal som röstade V: 5,6% (~326,081 röster)
jpg:ens bredd i pixlar: 3,261 (dvs en dryg HUNDRADEL av Vänsterpartiets röster)
det röda strecket är en pixel brett och motsvarar med andra ord 100 (ett hundra) röster.
En hundradel av detta röda enpixliga streck är alltså så mycket som en röst är värd.
Jag vill inte försöka påtvinga någon att tänka på sin röst som värdelös. Men snälla, titta på illustrationen och begrunda din litenhet i det enorma sammanhanget. Kalla mig konspiratorisk eller barnslig, men jag vill fan inte vara med på det här.
http://imgur.com/mUxjv.jpg
Jag förstår var du kommer ifrån, jag förstår vad du säger, jag håller med till viss del, men inte fullt ut. Töntig kliché men sann: Många bäckar små etc.
Skulle inte den enskilda individens litenhet bli likadan i en direktdemokrati?
Personligen ar det pa nagot satt mer shockerande att se att folk FAKTISKT tror sa mycket pa partipolitik, an att SD har fatt en massa pissroster.
Kanske enkelt for mig att saga som inte bott i Sverige pa 10+ ar och som har dagligen sett hur Englands korrupta regering beter sig.
Givetvis gar det inte att jamfora svensk och engelsk politik, det ar inte det jag menar. Mer at hallet att va fan tror ni verkligen att det spelar sa stor skillnad vilket parti som kommer in i regeringen eller inte? Sossarna och moderaterna ar val till stor del samma skit, eller? Finns det egentligen nagon valmojlighet for politikerna nar de val kommer in i regeringen? Hur stor valmojlighet har regeringar? Ar det inte mer sa att de tvingas gora det som marknaderna kraver medans andra delar av samhallet halls pa sin plats och utan att skappa for stora konflikter som riskerar satta sprickor i systemet. Typ.
Ursakta hobby-Marx analysen, men ar det inte "capitalism" i Sverige ocksa? Det kanske ar jattestor skillnad pa sossarna och pa moderaterna (bortsett fran hur de pratar och vad de sager, vilket ar en fraga om stil -vilket jag skulle pasta ar sjalva grunden av partipolitik)? Men som sagt, jag har ingen aning.
Det som forvanar mig ar att diskussionerna pa natet (och fucking Facebook) ar enbart centrerad pa SD, nar jag trodde att varan generation hade fattat det lite battre (med hjalp av allt fran alt media till indie pop och CRASS och liksom drift till eget tankande och egen kultur, typ) att i grund och botten sa ar det det kapitalistiska systemet som det ar fel pa, inte folket eller partierna som sitter i regering.
(Det har ar allt valdigt klumpigt skrivit men va fan, skit i det...)
och dar ser jag att lite av det jag skrev fanns redan i kommentarerna hogre upp, far undersoka ogonen snart :)
Tja, vad kan jag säga? Jag kanske bara inte orkar vara så uppgiven längre.
138:
"Jag förstår var du kommer ifrån, jag förstår vad du säger, jag håller med till viss del, men inte fullt ut. Töntig kliché men sann: Många bäckar små etc.
Skulle inte den enskilda individens litenhet bli likadan i en direktdemokrati?"
Det är det som är problemet. Jag sitter naturligtvis inte och ruvar på nån enkel lösning, och trots att jag skulle kunna raljera om de uppenbara fördelarna med decentralisering och direktdemokrati så kommer alltid individen att förbli dränkt i sorlet, om än i mycket mindre utsträckning.
Individens enda sanna frihet ligger enligt min mening endast i individen själv, och med den grundtanken så är det svårt att erbjuda några lösningar för det kollektiva åt något håll. Jag tycker ju inte direkt att ett Mad Max-samhälle är särskilt eftersträvansvärt heller.
Men det är inte poängen här. Valet är ett enormt, och inte att förglömma kostsamt, skådespel där ofantliga, ofattbara strömningar styr kursen genom ett hav av fördummande och förlamande medier. Frågor som berör nära nog 10 miljoner invånares vardag bagatelliseras till att handla om ickelegitima inköp av Toblerone, tomma löften, nån äcklig elitists valpögon, grälla valplakat och så vidare.
Det är upp till varje enskild individ att protestera mot detta häpnadsväckande trams, men så länge folk fortsätter snacka om "många bäckar små" och "varje röst räknas" så kommer inte ett skit att vända mot det bättre. Någonsin. Och röstvägare kommer att fortsätta ses ner på som nåt slags sinnesslö pöbel. Nu är kanske inte jag representativ för de nära 20 procent av folket som inte gick och lade lappar i lådor, men verkar jag sinnesslö?
Nej, verkligen inte. Jag ser inte heller mig själv som sinnesslö, trots att jag i mitt liv struntat i lika många val som jag deltagit i. Som jag skrev här ovan: Jag kanse bara inte orkar vara fultl så uppgive och cynisk längre.
Min poäng med originalinlägget var att om du tycker att SD är ett sådant fruktansvärt hot att du dagen efter valet går på stan i tusental och skriker mot rasism, så borde du först och främst ha tagit din chans att rösta MOT partiet så att de inte kom in i riksdagen till att börja med.
Det var bara en stilla fundering kring hur många på plattan som sket i den chansen. Alla där kanske röstade, vad vet jag?
Och JA, jag tycker att det är rimligt att rösta MOT en politik man tycker extra illa om, när det inte går att rösta FÖR en politik man är redo att dö för.
”Det är upp till varje enskild individ att protestera mot detta häpnadsväckande trams, men så länge folk fortsätter snacka om "många bäckar små" och "varje röst räknas" så kommer inte ett skit att vända mot det bättre.”
Kanske det. Men jag tror inte att något vänds till det bättre av att upprepa ”det kvittar vad du gör” och ”skit i allt”.
Hoppla, jag blir mer och mer kollektivist och allt mindre individualist tydligen. Hur gick det till? Är jag… kommunist?! Till kolchosen!
"Min poäng med originalinlägget var att om du tycker att SD är ett sådant fruktansvärt hot att du dagen efter valet går på stan i tusental och skriker mot rasism, så borde du först och främst ha tagit din chans att rösta MOT partiet så att de inte kom in i riksdagen till att börja med."
Jag kan hålla med dig här, även om jag tar avstånd från rasism och hellre visar mitt missnöje via en dylik manifestation än genom taktikröstning för den mindre dåliga sakens skull.
Men resonemanget tar avstamp i tanken att varje röst räknas - nåt slags Expedition Robinson-tänk - något som jag inte kan hålla med om. Det rör sig som sagt av ogreppbara folkliga strömningar där en röst har ett värde motsvarande 0,00000001 eller nåt.
Många bäckar små dårå… :-)
Skicka en kommentar