Jag möter en hare i ett industriområde. Medan Discharge pumpar ”It’s doomsday doomsday/It’s doomsay doomsday” i mina öron, står jag och stirrar. Länge. Amebix tar över och vrålar ”Drink and be merry/For tomorrow we may die”. Haren skiter i allt och skuttar iväg.
Storstadsnatur FTW.
Inlägg
2 kommentarer:
Åh Doomsday. Ingen kan sjunga ordet doomsday så fult som Cal. Lyssnas på på jobbet i rent underhållningssyfte rätt ofta.
När jag flyttade tillbaka till hemstaden för 2 år sen så slog det mig hur sjukt, verkligen sjukt oskygga hararna här i Västerås är. Dom verkar dessutom alla ha bosatt sig i lekparker. Sist vi träffade på en så la den sig och sov fyra meter ifrån oss. Så nära våran 3-åring vill inte ens grannkatterna vara.
Skicka en kommentar