Världens vackraste hardcorefår premieras inom svensk pedagogik.
Out of step FTW!
Öppna förskolan: Obskyrt för de barnlösa, märklig välsignelse för föräldrar. Öppet ett par timmar per dag och du går enkelt och utan föranmälan dit med din avkomma. Inget krångel.
Du sitter på ett madrasserat golv och dricker femkronorskaffe samtidigt som du har vattenpölsgrunda konversationer med andra vuxna. Er enda gemensamma nämnare är att ni kan producera liv, liv som nu kravlar runt på golvet framför er och skriker, busar, tuggar, klappar, gråter, lackar, skrattar, bajsar.
Du lär dig vara vad barnen heter. De vuxna presenterar sig aldrig.
Totalt obekymrat kaos på barnnivå, stelt och inte det minsta avslappnat på vuxenhöjd. Men jag börjar vänja mig och uppskattar uppelevelsen. Inte minst för att Olivia verkligen gillar att umgås med andra små gnagare. Dessutom är det i princip samma sak som att sitta på en stram, vänsterautonom anarkosquat i Tyskland och föra en trögflytande artig konversation om den lokala scenen i ett par timmar.
Bortsett från att öppna förskolor sällan bjuder på ljummen starköl.
Förresten har jag idag, efter tolv år, slutat som skribent på Close-Up.
Soundtrack: ”Into the unknown”, Mercyful Fate.
Inlägg
.jpg)
8 kommentarer:
Öppna förskolan: word.
Close-Up: why?
vill du ha lite mer spirituella upplevelser så bege dig till vasaparkens öppna förskola. där kan du (förutom att uppleva hur ditt blod kokar av av självgott medelklasshat) umgås med Sandra och kent. Sandra är allmänt skön metalmänniska och kent har släppt plattor på 70-talet och är bara så underbar. Min pappaledighet innbar konstant häng där, närheten till repulsive var en bonus, att kunna kika igenom skivköpen med öppna förskolans fröken kändes otippat. Söders hipsters som sitter och är ängsliga i sina palestinasjalar är tusen tunnor värre än Nudie-svidade våp som i alla fall är sig själva.
Varför bort ifrån Close-Up? Nu har jag inte köpt den på ett tag men det verkar som alla skribenter värt namnet försvinner bort. Det och att Lars Martinsson bara skriver en recension per nummer ökar inte suget på att plocka upp köpandet igen.
Ja varför i hela friden har du hoppat av CUM? Martin C och du, wtf?
Viktor: Tack för tips. Låter fränt. Känns dock ganska långt bort för oss.
Ni andra: Brist på motivation, inspiration och allmän pepp.
Nej. Man lär sig inte vad barnen heter heller. Man stör sig på att de visas upp som accessoarer (orka stava).
du beskriver exakt hur det är att vara hundägare och gå till en hundrastgård för lössprignande hundar..
Barn, hund, tomato, tomatö.
Skicka en kommentar