Med Olivia Obliteration utflugen firar vi att Mikaela fyller trettio. Hon är Cornelias bästa vän, hon är ascool och hon ger mig alltid svår ångest över livet varje gång vi ses. Medan jag försöker göra mitt bästa för att i alla fall inte göra världen alltför mycket sämre, är Mikaela en av de människor som aktivt anstränger sig för att världen ska bli bättre.
Samtidigt som jag bevakar en ”Paradise Hotel”-fest, desarmerar Mikaela minor i Västsahara. Samtidigt som jag är nervös över att inte få tag i samtliga olika vinylfärger av nya Electric Wizard, håller hon föredrag för politiska pampar av alla nationaliteter angående kvinnors utsatthet i Sudan. Samtidigt som intervjuar en ”Let’s dance”-deltagare, arbetar hon med flyktingintegration i San Diego.
Helvete Mikaela, how can you be so cool? Grattis.
Och med det sätter vi punkt för vår barnfria period. Idag kom Olivia Obliteration hem igen. Vi skickade iväg en bebis och fick tillbaka ett barn. Som går. Märkligt. Mycket, mycket märkligt.
Inlägg
1 kommentar:
Hurra för Olivia. Gå. FTW. Grabben är på g. Han kan men fegar ur.
Skicka en kommentar