lördag 29 januari 2011

”Money talks and people listen”

Kung Carl XVI Gustaf går på bidrag, är otrogen, super som ett svin, umgås med kriminella och besöker bordell. Han får folkets uppskattning och respekt. När allt det ovanstående lyfts fram i ljuset, blir folket indignerat å kung Carl XVI Gustafs vägnar.

Låt knugen få göra vad han vill med sin kuk!

Kung Ingvar Kamprad gör sitt yttersta för att bidra så lite som möjligt till Sverige, avskedar tusentals i skuggan av krisen samtidigt som han lägger miljarderna på hög i Lichtenstein samt kvitterar ut folkpension. Han får folkets uppskattning och respekt. När allt det ovanstående lyfts fram i ljuset, blir folket indignerat å kung Ingvar Kamprads vägnar.

Låt den gamle gubbnazisten få göra vad han vill med sina pengar!

Av detta kan vi sluta oss till att livsstilsdrömmen för verklighetens folk är att bli en egoistisk, manipulativ, skattesmitande Von Anka-moderat. Som knullar horor. Och gillar heminredning. Och, naturligtvis, är en man.

Amerikanska miljardärer sätter en ära i att donera gigantiska summor pengar till forskning och välgörenhet. Ingvar Kamprad sätter en ära i att ansöka om pension trots att han räknas som världens rikaste person. Det är en självklarhet – för det är hans rätt.

Detsamma med den extrema skatteplaneringen vars syfte är att slippa skatta ett endaste öre mer än nödvändigt. Det är en självklarhet – för det är inte olagligt. Vore det dåligt vore det väl förbjudet, precis som mord, eller hur?

Men bara för att något inte är olagligt, blir det inte automatiskt rätt. Och bara för att du kan göra något, betyder det inte att du måste.

Sunt förnuft och medmänsklighet, någon?

Att folk inte klarar av att agera värdigt utan att storebror står i bakgrunden och hotar med batong, är det yttersta beviset på att, för att citera Cro-Mags, anarki skulle bli en jävla röra.

Förstatligande – ett av de vackraste ord som finns.

Epilog:
…men gud nåde att vi skulle ta hit en endaste flykting för mycket, som får en svindlande summa på drygt tiotusen kronor i månaden som bidrag. Då slår verklighetens folk näven i bordet och ryter – ”Nu får det vara nog! Vi har inte råd!”

9 kommentarer:

Slusk sa...

Fan vad bra du är.

K sa...

Gillar som man säger på FB

Anonym sa...

wow, mycket väl uttryckt!

Ganndul sa...

Förstår inte att någon är förvånad över att Kamprad och company sysslar med skatteplanering. Kamprad är väl en av landets snålaste och att kränga möbler och prylar så pass billigt som IKEA (och gå med vinst) gör man knappast utan att ha trixat med både det ena och det andra. Hade varit intressantare om de grävt i IKEA:s produktionsled. Där borde de nog kunna hitta ett par lik.

xstx sa...

angående skattefusk etc:

http://www.dagensarbete.se/home/da/home.nsf/98770b2ae7748f3541256ce5006dad5f/4f32b7f0a2e724f3c12577ce00333504?OpenDocument

jag är sällan impad av min fackförening, men det här repet är sagolikt. pdf-versionen verkar inte fungera just nu tyvärr.

farsans arbetskamrat tog livet av sig två veckor innan valet och sex månader från pensionen efter att ha jagats av försäkringskassan. hade jobbat hela sitt vuxna liv på stället. man vill börja skjuta folk.

henry fiat sa...

ibland är du min idol!

DK sa...

Kungen känns viktig på samma sätt som diskussionen om rondellhundens var eller icke vara. Fantastiskt intressant att vi fortfarande har en år 2011.

Herral de Santina sa...

Ganndul: Nej, jag är absolut inte förvånad. Jag utgår från att alla stora företag opererar så här.

Det som gör mig förvånad är att Kamprad lyckats bygga sitt varumärke som Den Helt Vanliga Gamle Gubben på ett sådant sätt att verklighetens folk rycker ut till hans försvar, när det avslöjas att han ljuger och bedrar och blåser på från girighetsnivå.

Von Anka: Verklighetens folks absoluta ideal.

Anonym sa...

Amerikanska miljardärer skänker pengar istället för att betala skatt. Det är avdragsgillt.