tisdag 4 januari 2011

Pappan med paketet



Mitt grepp om ironin har slutligen lossnat helt. Jag konsumerar så mycket media och läser så många korkade skriverier av så många korkade skribenter i så många olika korkade kanaler, att jag inte länge kan skilja på gäck och allvar.

Kan någon verkligen skriva ”ungar ska inte förmenas häxtjut, smatterband och kinapuffar, familjefäder måste få briljera med fyrverkeripaket”, och mena det helt utan ironiska baktankar?

Ja, i DN går det alldeles utmärkt. Skjut mig.

Eftertanke 1: Jag drar snuskiga Benny Hilliga buskiskopplingar på ”familjefäder måste få briljera med fyrverkeripaket”? Är jag ensam?

Eftertanke 2: En helt mediafri vecka, skulle jag klara det? Är det ens möjligt? Tända av totalt, cold turkey, kallsvettningar, diarré, frossa. Kan vara värt det. Dags att satsa mer på medium. Andra sidan är det nya svarta. De döda lägger väldigt lite tankekraft på familjefäder och deras mäktiga fyrverkeripaket. Gott så.

5 kommentarer:

Johan Eklund sa...

Har du inte fattat att du har ett genetiskt uppdämt behov av att spränga saker? Att det ligger i din manliga natur. Nagasaki, Bombningen av Kambodja, WTC... krig och terrorism är bara svepskäl. Det var mäktiga mäns uppdämda behov att se saker smälla och sprängas! Jag lovar att vi sprängde skallar redan på grottmännisko-åldern.

Hur tänkte du nu liksom?

Herral de Santina sa...

Så om USA tillåtit fyrverkerier hade 9/11 aldrig hänt, är det din poäng?

Johan Eklund sa...

Ja, alltså logiken är väl mer fyrverki åt folket? Om alla smällde smällare jämnt skulle behovet att spränga saker vara tillfredsställt. Ge alla en bomb i födelsedag så blir det nog mer frid i världen.

Efter att vi sprängt ihjäl oss alla.

Sulla sa...

Fast det var ju sjukt kul med kinapuffar och thunderkings och grejer. När man var typ 7. Ungefär som monstertruckar och wrestling.

gurgel sa...

Tror jag håller med Johan om allt han säger, men framför allt vill jag spränga mer, och smälla mer! Var på nyårsfest i år där det brändes en halmbock fullproppad med smällare, det var underbart!