tisdag 25 januari 2011

Fuckad av facket

Jag har efter många års medlemskap begärt utträde ur Svenska journalistförbundet. Det känns oerhört märkligt och främmande då jag, av princip, tror på facket.

Men när jag snorkigt får förklarat för mig att de ”naturligtvis inte kan betala tillbaka något retroaktivt”, efter att jag betalat för mycket medlemsavgift, då tröttnar jag.

Visst, jag har bivit blåst på en dryg tusenlapp på grund av min egen klantighet. Jag får skylla mig själv. Och visst, att jag tvingas betala fjuttiga tjugotvå kronor i månaden för att tvångsanslutas till en så kallad ”inkomstförsäkring” som jag med största sannolikhet aldrig någonsin kommer att bi berättigad till, är väl egentligen inte heller så mycket pengar att bråka om.

Men ändå: På vems sida står ni egentligen?

Är det inte jag som betalar era löner?

Medlemstidningen är bra. Men inte så bra att jag vill betala trehundrasjutton kronor i månaden för den. Att SJF:s medlemsregister även har landets drygaste personal som svarar i telefonen, ser jag bara som en extra krydda i hatsoppan.

Som min vän Ika sa: De gör inget för dig om du inte är fast anställd.

Sayonara, SJF.


Samma sak hände mellan Cornelia och Handels med den skillnaden att det rörde sig om tusentals kronor och att facket villigt erkände att det var de som gjort fel.

Ändå samma svar: Inga retroaktiva återbetalningar.

Fuck you, facket.

20 kommentarer:

cornelia sa...

Jag, som tjänar betydligt sämre än Christoffer, betalar 670 kr/månad för A-kassa+fack. Samma när jag var föräldraledig. Trots att de erkänt att de sjabblat och har "mycket administrativa problem just nu" så får jag inget tillbaka. Handels - nej tack.

Fredrik sa...

Som försvarare av facket brukar jag försöka påminna om var vi skulle ha befunnit oss om vi INTE hade haft en fackförening. De har gett oss alla rättigheter vi har på arbetsmarknaden. Härligheten som kallas semester kan vi nog taka facker för, och så vidare.

Jag förstår dock att man kan ledsna om har otur med ett ärende eller flera stycken, men i slutändan kan man få ovärderlig hjälp av dem också. Jag har själv fått mycket hjälp av facket, då jag jobbar i byggbranchen, en av de smutsigaste och fulaste av brancher - porrbranchen undantaget - och har insett att den juridiska hjälpen man kan få, tack vare medlemsavgiften fan har räddat mitt liv två gånger. Stora summor till slut.

Att vara med i facket är som att vara gift: man får stå ut med både med och motgångar, sen avgör man om det trots allt inte är värt det, i längden. ;)

Solidaritet, kamrat 669! 8)

Tom S. sa...

Wow, och här var jag precis inne på SJF och funderade på att gå med...

Ola sa...

Varför går det inte att öppna en bloggpost på IJCHE utan att mötas av en rubik snodd av Massgrav?

Facket, vilket jävla skämt. Jag betalade tusentals kronor om året tills jag en dag behövde hjälp och fick... i princip ingenting. Min facklige representant var helt oduglig och jag råkade lika illa ut som de kollegor som varit smarta och skitit i facket.

Jag tror också på principen med fackföreningar, men tycker att de har blivit för institutionaliserade för att vara effektiva. Protest och uppror - knappast, får dom en helsida i Aftonbladet där dom kan gnälla på arbetsgivarna så ser dom det som ett bra resultat. Syndikalisterna verkar ju vara de enda som tar lite fight ibland, tyvärr verkar ju inte heller de uppnå särskillt stora resultat.

138 sa...

Jag tar inte äran av vad fackest åstadkommit genom historien. Jag pratar om facket nu, 2011.

SJF har konsekvent under 00-talet låtit arbetsgivarna och mediahusen bygga upp ett system där LAS och bemanningsföretag används för att slippa anställa folk.

Resultatet är att ett internt klassystem upprättas inom journalistyrket. De fast anställda sitter säkert år ut och år in, medan vi andra semesterlöst hoppar runt från arbetsplats till arbetsplats, ständigt livrädda för att plötsligt stå utan inkomst.

Visst, jag som enskild skulle kunna säga ”nog är nog jag går inte med på det här”. Men vem vågar göra det när man vet att arbetsgivaren tryggt kan luta sig tillbaka på det faktum att utanför dörren står TUSENTAL nyutbildade journalister som gladeligen tar ens plats? För en lägre lön, dessutom.

Det är när läget ser ut som ovan, som facket ska agera för det kollektivas bästa, så att den enskilda arbetaren ska slippa lägga halsen på stupstocken.

Det gör inte SJF.

Det här har bubblat i mig länge, så det handlade egentligen inte om den där tusenlappen. Det var bara droppen. Jag borde ha gått ur för länge sedan men har stannat för att medlemstidningen är bra (på riktigt) och att jag verkligen tror på facket som rörelse.

Jag tror bara inte på SJF.

Och visst, det VAR mitt fel att jag betalat för mkt avgift. Men om jag betalar för att vara medlem i en rörelse vars själva syfte är att ta till vara mina bästa intressen och kämpa för mitt bästa, och de sedan blåser mig när jag gör ett misstag, vad är då poängen med den rörelsen?

Fredrik, vad hittar du solidariteten i att de tar mina pengar när jag av misstag betalat för mkt?

Så onda är inte ens elbolagen. Bara facket.

138 sa...

Tom S: Är du fast anställd, så är det värt. Är du det inte, är det helt meningslöst. Då kan du lika gärna ta dina pengar, lägga dem i en plastpåse, bajsa i plastpåsen, lägga i några stenar, och sänka hela skiten i sjön.

Såvida du inte känner för att lösa världens dyraste tidningsprenumeration.

138 sa...

OLA: Ha ha ha, ni får väl sluta skriva sådana träffsäkra titlar. Tyvärr verkar väl även SAC vara ute och sväva i det blå ibland. Bernsgrejen är väl inte helt klockren…?

…bra även att jag som journalist stavar fel när jag beklagar mig över att ”TUSENTAL” journalister är redo att ta mitt jobb.

Anonym sa...

Journalistvärlden i Sverige på 10-talet: De som sliter hårdast LAS:as ut, medan folk som skriver böcker om sina aktiespekulationer får 100 papp i MÅNADEN för att skriva sarkastiska krönikor om att ”Solsidan” driver med att alla i Sverige är Moderater …

Yes, Fredrik Virtanen, we are talking about you.

Fredrik sa...

Solidariteten finner jag i att vara medlem trots att jag inte alltid behöver facket.

Problematiken med bemaningsföretag är ju något som facket försöker bekämpa, men då man är svaga är det svårt att göra något.

Hur som haver är jag säker på att du har tagit ett beslut som är klokt för dig. Jag bara påpekar att jag skulle ha gjort annars. 8)

Slobodan Burgher sa...

"Angående facket, fuck facket"

Anonym sa...

Folk verkar tro att facket är någon sorts mirakelinstitution som ska kunna råda bot på alla orättvisor med ett trollslag. Alla knegare som går ut facket för att "de inte gör någonting" bidrar aktivt till att arbetsgivarnas ställning förstärks än mer. Utan hög facklig organisationsgrad urholkas möjligheten till att upprätthålla kollektivavtalens status. När kollektivavtalen försvinner kommer vi att i raketfart närma oss centraleuropeisk standard avseende arbetarnas villkor.

Jag tror inte mina öron när arbetare går ur facket för att "ombudsmannen var dålig" eller "jag fick betala 800 spänn för mycket förra året". Är ni medvetna om vad ni tjänat och kommer att tjäna på att facken behåller och återtar sin starka ställning? Solidariteten hos många verkar inte sträcka sig längre än några jävla hundralappar i plånboken. Röstar ni borgerligt också för att jobbskatteavdraget gav er en 500-hundring extra?

138 sa...

Jag (och min partner) tjänar på en borgerlig regering. Ändå röstar jag åt rakt motsatt håll. Så nej, jag är inte en plånboksröstare, helt enkelt av den simpla anledningen att jag tycker att de som har det sämre ska få hjälp av de som har det bättre. Solidaritet, från var och en efter förmåga, till var och en efter behov etcetera etcetera.

Men det inenbär inte att jag för den skull måste vara med i en förlegad institution som för länge sedan upphörde med att se om något annat än sitt eget hus.

Om jag betalar en räkning två gånger om till ett blodtörstigt multinationellt och superkapitalistiskt företag, vars enda mål är att skinna mig, så ringer jag dem, varpå de säger ”Yes box motherfucker, det krediterar vi dig på nästa räkning”. Inget krångel.

Om jag tabbar mig och råkar betala för mycket till en organisation som är skapad för att tillvarata sina medlemmars rättigheter, så ringer jag dem, varpå de säger ”yo motherfucker, känn dig blåst, det här går rakt i konferenskassan, botten upp!”.

Tycker du att det är rimligt någonstans?

Anonym sa...

Nej det är inte rimligt. Är arbetarklassens fackliga kamp förlegad för den sakens skull? Nej. Kommer arbetarklassen gynnas av en försvagad fackföreningsrörelse? Nej. Återigen. De som jublar mest över ditt val att vända facket ryggen är den borgerliga regeringen, svenskt näringsliv, timbro och arbetsgivarna. Du kommer i det långa loppet förlora på det. Men visst. "Jätteskönt" med någon hundring extra i plånboken på kort sikt. Och ja, plånboken var den som låg dig närmast hjärtat.

138 sa...

Vad i helvete vet du om vad som ligger mig närmast om hjärtat?

Men jag lovar att återvända då jag har ett fast jobb och har ngt att tjäna på att vara med i SJF. Det kommer iof inte att hända innan jag når pensionsåldern. Men ändå – du har mitt löfte.

Per sa...

Fackföreningar är bra, men LO-TCO mfl är helt bakbundna av sin toppstyrning. När som helst kan förbundsledningen eller nån ombudsman komma och köra över alla på en arbetsplats.
Med den ansvarsfördelningen så är det klart att det inte är så många som tar ansvar eller bryr sig.
Vad är problemet med med Bernskonflikten? Berns har snålat och skitit i att underentrepenörer betett sig som as. Någon gång måste den konflikten tas. Som det är nu så kan de bara ta in nya klåpare och sen köra ut dem och säga att de inget visste. I Norge är det andra bullar. Där måste huvudentrepenören ta ansvar. Exakt det som denna konflikt handlar om.
http://www.arbetaren.se/articles/ledare2010084
SAC är dessutom en federation med självstyrande lokalavdelningar, så de kan pyssla med lite olika saker och tycka lite olika.

Fredrik sa...

Solidaritet, från var och en efter förmåga, till var och en efter behov etcetera etcetera.

Ledord! Mycket fint skrivet. Den tar jag med mig rakt in i dagen. 8)

138 sa...

Per: Jag skrev pubertalt punktpunktpunkt och frågetecken efter det om Berns för att visa att jag frågade, rent generellt. Är alldeles för dåligt insatt i den grejen för att säga ngt om den, men har fått för mig att SAC uppför sig en smula orimligt. Jag reserverar mig för att jag kan lida av Hanne Kjöller-hjärntvättning.

Dock jag satte ju i halsen när den där modeskatan hånade SAC i radion igår: http://canthateenough.blogspot.com/2011/01/now-i-lay-myself-to-sleepa-world-of.html

Per sa...

Ja, du ser. Kolla vilka som mest emot.
Och som sagt,det är de berörda som tar beslut om konflikter.

Hanne Kjöller ljuger och är allmänt en liberalidiot.
Håller inte alltid med Svensson, men i fallet Kjöller har han rätt.
http://www.zaramis.nu/blog/2008/09/29/att-argumentera-med-hanne-kjoller/

När det gäller borgerliga ledarskribenter så finns det ett Hitlercitat som passar in.

"Folkets stora massa faller lättare offer för en stor lögn än för en liten."

138 sa...

Tack för länk!

Jag har ju, som bekant, en svag sida för såväl Kjöller som Dermibag-Sten som Linderborg. De är alla tre klockrena iband, och ibland är de helt ute och cyklar.

Men sedan lider jag ju av en rejäl politisk ambivalens åt alla håll och kanter.

138 sa...

…det där är för övrigt mitt favoritcitat från Hitler. Det samt det där om att ekorrar inte ska para sig med fåglar.