måndag 17 januari 2011

Om att befinna sig på svennekulturens skuggsida, a.k.a. ”I can’t keep up/Out of step with the world”

Jag har svårt att förstå de saker som piskar upp masshysteri. Musik, tv-program, film: jag kan inte relatera till allt vansinne som går hem hos verklighetens folk. Lisbeth Salander såväl som mikrofonkåta September och hennes slyna Petter lämnar mig likstel. Bra så. Alla ska inte med.

Det senaste exemplet är ”Solsidan”, vars nypremiär igår sågs av hjärnsubstanssugande tvåmiljonerfemhundratusen människor. Jag kollade in några avsnitt av första säsongen. Helt okej för att vara svensk tv. Nu tittade jag på första avsnittet av säsong två och bockade i rask takt av följande dundermediokra klichéer:

1. Barnflicka med vrålstora silikonpattar som gör hemmafru svartsjuk.
2. Bögskämt baserat på att om två fullt påklädda män ligger bredvid varandra i ett buskage, måste det betyda att de tänker knulla varandra i röven. Hö hö. Rövknull.
3. Obekväm situation som kan tolkas som möjlig otrohet då en man och en kvinna inte kan vara ensamma i ett rum utan att tung petting inträffar. Minst.
4. Mera bögskämt, denna gång baserat på att alla homosexuella män vill ligga med alla män hela tiden, dygnet runt, år ut och år in, anus in och anus ut. Detta gör hemmafru svartsjuk. Igen.

Slut.

”2 1/2 män” framstår som ”Six feet under” i jämförelse. Jag fattar inte grejen och det är helt okej. Jag är van vid att uppbära sund mental status i den orimligaste av världar.

Men när det gäller ”Solsidan” pratas det oavbrutet om att serien ”fångat bilden av Sverige 2010” och att ”vi kan alla känna igen oss” tack vare hög ”igenkänningsfaktor”.

Jag känner inte igen ett skit. Varken hos mig eller min familj. Ej heller bland vänner, bekanta och kompisar. Då är frågan: Umgås jag med helt fel typ av människor, eller helt rätt?

”Vi förstår ingenting. Och vi är jävligt nöjda med det.”

22 kommentarer:

Fredrik sa...

Rätt människor! Alla kom inte med, det var en del som kollade på tv. Typ.

mikaela sa...

Orimligt att du kan vara så jävla spot on hela tiden, kudos!

Parne sa...

Jag tror ju mer på att manusförfattaren driver med dom som är att likna med Henrik Dorsins kararktär (nörden som tror att det är rövknull på g i buskarna) - än att det är själva rövknullandet som är det roliga.

Jag garvade gott första säsongen åt saker som att det är hysteriskt när två par ska bjuda varandra på lunch/middag. Fokus ligger inte på att det ska bli trevligt att bjuda vänner på mat, utan att visa att man är stjärnkock och har samma köksutrustning som Gordon Ramsey, typ.

Som när Nicke Andersson sa i Close-Up något i stil med att han kan skilja på rött och vitt vin, att han inte greppat det där med att alla ska vara vin och single maltexperter när dom passerat trettio bast.

Jag tycker att det är en rätt punkig underton i den där jävla serien. Dom driver fan med överklassen, prylbögar, karriärshetsen, stockholmsvitt i hela kåken, Svenne Banans rädsla för att råka vara annorlunda osv.

Skitsamma. Nicke Andersson. FTW.

138 sa...

PARNE: Alltså, nu får du kamma dig lite och läsa det jag skrev igen. Jag förstår att de driver med saker och ting. Jag tror inte att det är en dokumentär. Min poäng var att jag inte kan känna igen mig överhuvudtaget då jag inte umgås med någon som ens är i närheten av att vara åt samma håll som de här karaktärerna. Gör du?

Jag vet ingen som har problem med vilken barnflicka de ska anställa. Jag vet ingen som förlänger kuken genom grillning på svindyr grill. Jag känner ingen som inte kan bjuda sina vänner på mat utan att behöva imponera med obskyra kokkonster.

Det här är lite som att jag inte kan relatera till serie ”Elvis” heller, men du tycker att den är spot on.

138 sa...

Punkig underton? Nu tror jag att det är du som driver med mig…

howni sa...

"Jag vet ingen som har problem med vilken barnflicka de ska anställa. Jag vet ingen som förlänger kuken genom grillning på svindyr grill. Jag känner ingen som inte kan bjuda sina vänner på mat utan att behöva imponera med obskyra kokkonster."

kanske för att du bor på fucking jävla kuk-telefonplan

Johan Eklund sa...

Rätt eller fel, dessa gamla goda svartvita dualiteter. Kompisar att ta sig genom livet med, eftersom de hjälper oss att skilja oss från dem. Kompromisslösa, enkla och därför så fantastiskt praktiska. För skulle man se världen och människor i nyanser, undvika att generalisera, kategorisera eller förenkla, då får man ju huvudvärk. Då blir ju det egna ansvaret så mycket jobbigare att handskas med. Nej, rätt och fel, det är dina bästa polare i livet.

Dryg sarkasm åsido, jag har inte sett Solsidan och ämnar nog inte göra det. Däremot kan jag ju nog dra slutsatsen utan att göra detta att du umgås med rätt människor, för du umgås med människor du trivs med, människor som gör dig lycklig, människor du vet erbjuder dig vettigt umgänge och givande diskussioner. Skulle du umgås med människor som får dig att må dåligt, umgås du fel.

Dock ska man vara försiktig med att peka finger och säga att den ena sortens människor är mer rätt än den andra. Skälen borde vara uppenbara. Ingen gillar kulturimperialism, och ingen har rätt att tvinga på andra sina egna normer. Vi vet ju med historien färskt i minnet hur sådant slutar. Poängen är: Rätt för dig är inte nödvändigtvis rätt för andra. Vissa vill leva ett ytligt liv. Varför förstår jag inte, fan ska veta att jag tycker det är upprörande att vissa vill fly verkligheten på det viset, men det ger mig inte rätt att säga att de inte får det. Hur illa jag än må tycka om det. Eskapism är också en livsstil, synd bara att den är så dominant.

Den verkliga fienden är alltid intolerans. Intolerans leder nämligen alltid till hat. Och hat leder till... folkmord. Förr eller senare. Verklighetsflykt däremot är mest bara självdestruktivt i längden.

Men jag är ju sådär snuskigt liberal av mig också. Konstruktivist och subjektivist. Existentialist. Så jag har såna här konstiga idéer om saker och ting.

Johan Eklund sa...

Jag skrev en skitlång kommentar... men internet åt upp den. Nu är jag sur så jag säger bara:

Each to his own. De människor du umgås med är rätt, just för att de är rätt för dig. De ger dig mervärde genom umgånge, diskussion och samhörighet. Hade de inte gett dig det hade de varit fel människor.

Sedan vill vissa leva ytliga förutsägbara liv. Good for them. Jag förstår inte varför, du gör det inte heller bevisligen, men de har väl ett behov av verklighetsflykt. Men det är ju deras eget problem. För de är rätt folk andra likasinnade ytliga människor.

Anonym sa...

Erkänn att du diggar sillisar för fan

Joel sa...

Glöm inte att Doobidoo ses av två miljoner svenskar varje vecka!

Anonym sa...

Jag känner däremot en hel bunt med människor som förlänger kuken genom att köpa svindyra färgade vinyler. Olika medel för samma effekt.

Andréas sa...

"Jag vet ingen som har problem med vilken barnflicka de ska anställa. Jag vet ingen som förlänger kuken genom grillning på svindyr grill. Jag känner ingen som inte kan bjuda sina vänner på mat utan att behöva imponera med obskyra kokkonster."

Håller med varje ord.

138 sa...

Tur. Och. Ordning.

HOWNI: Om du på fullaste allvar vill hävda att exakt hela Sverige utanför Hägerstens stadsdelsgränser agerar som i ”Solsidan”, då barrikaderar jag mig nog för gott i mitt hipsterreservat. Skjuter skarpt mot alla som närmar sig som inte bär sotarmössa och tjocka mediabrillor.

JOHAN EKLUND: Ett långt och välformulerat svar, tack. Men jag vet inte om jag uttryckte mig klumpigt eller om du missförstod mig. Jag ville bara ge uttryck för att jag väldigt ofta känner att jag är i otakt med det som majoriteten av mina landskamrater dyrkar och kan identifiera sig med. Visst, ”Melodifestivalen” – fuck it, det är ingen idé att försöka förstå. Det är ett barnprogram som tagit helt groteska proportioner, fair enough. Men när 2 500 000 människor, i ett land på 9 000 000 invånare, går i gasen för en serie som uteslutande bygger på igenkäningshumor och som hyllas som den perfekta bilden av det moderna och topptrimmade Sverige, då är det klart att jag börjar fundera på vad det är för fel på mig och mitt umgänge då jag inte känner igen ett dyft.

Sedan vill jag även poängtera att jag kanske inte alltid är fullt så svart/vit i mitt synsätt, som man kan tro av den här bloggen. Ibland blir det bara bättre läsning med rätt vs. fel-upplägget.

ANONYM OM SILLISAR: Ha ha ha, lätt en av de orimligaste kommentarerna någonsin på IJCHE. Vem tror du att jag är, Kenny Powers? ”It’s no mystery that ass has always been tits' greatest enemy. It’s almost like a Muslim-Jewish thing, but with tits and ass.”

ANONYM OM VINYL: Då borde du skriva en komediserie om det så att du blir känd och omtyckt och slipper betala en endaste kr för Electric Wizard-vinyler i alla regnbågens färger. Som jag.

NP: Dust, vars ”Ivory” Bold plankat till sin sxe-klassiker ”Talk is cheap”. Bold alltså… Bra skit.

Johan Eklund sa...

Jag misstförstod dig nog lite. Glad över att mitt rant inte försvann i cyberrymdens limbo dessutom.

Och ja, masshysteri är alltid svår att förstå. Själv är jag bara glad över att ha ännu ett skäl att inte kalla mig normal.

Fredrik sa...

Ifrågasätt siffrorna. Det är något med hur de mätar de där "siffrorna" som smakar danmark.

Så är det 8)

conspiracy ftw!

Anonym sa...

Det bjöds tydligen på vit prinsesstårta med marsipansol i tv4-huset för att fira 2,5M tittare. Om någon undrade.

Parne sa...

Äh, jag pallade inte att skriva ett piggare inlägg igår och gör det inte nu heller. Serien är kanske inte gjord för trve-fakken-jävla hc-doom-crust-mangel-obskyr-metal-nissar med kompisar som uteslutande klär sig i svart militärkeps, tighta jeans, patchade jackor, rutiga skjortor och kanske en och annan randig tröja. Du vet sådär som din, min och alla våra vänners garderober ser ut.

Skitsamma.

Eller, nä förresten.

Två exempel.

I höstas skickade du ett sms till mig och behövde tips/hjälp med en sak. Inget du eller jag har bloggat om. Just det vi pratade om då skulle kunna vara med i Solsidan eller...Japp...Elvis. Grattis.

Det du och jag i helgen kom fram till att det var en för stor fråga för att behandla via sms...Det är också saker som skulle kunna vara med i både Elvis och Solsidan. Och det hatar både du och jag. Vi lever tyvärr inte på en annan planet. Skjut mig, by the way.

Klart att varken du eller jag kan relatera till grillar för 25 papp, barnflickor eller privata tennislektioner. Men serien är ju full av annat som jag känner igen. Vare sig jag vill det eller inte.

Parne sa...

Ja, jag driver lite med dig. Det där med punkig underton förstod jag skulle bli jobbigt. Du vet...Cornelis, han var ju också punk.

Metal Shrine.se sa...

Läser din blogg emellanåt och roas/oroas. Har visat sig att jag känner en del av din bekanspaskrets.
Har nog aldrig stött på ngn som verkar oroa sig så mkt om allt i livet. Hur vara, hur tycka, hur uppfostra barn, rosa kontra blått. Beundrar att du bryr dig. Är själv förälder till två döttrar och couldn´t care less om de har på sig chockrosa eller blått. De kommer växa upp och bli fantastiska små människor oavsett.
Vad gäller Solsidan tycker jag personligen att det är det bästa i en annars så stor lersjö av svensk pissunderhållning. Skrattar gott och rått åt mkt i den serien. Känner igen mig i en del konversationer och tankar, men inte i grill, flashbil, flashfru etc. Mest tittar jag för Mia Skäringer. What a. woman.

138 sa...

PARNE: Jag håller inte med. Eller så lider jag av akut brist på självinsikt och inser inte att mitt liv i stort sett är detsamma som manuset till 22 minuter ”2 1/2 män”. Vilket i stort sett är detsamma som grundbulten till 22 minuter ”Solsidan”, bara med fler dödsknarkande porrknuttar i rollistan.

”Serien är kanske inte gjord för trve-fakken-jävla hc-doom-crust-mangel-obskyr-metal-nissar med kompisar som uteslutande klär sig i svart militärkeps, tighta jeans, patchade jackor, rutiga skjortor och kanske en och annan randig tröja. Du vet sådär som din, min och alla våra vänners garderober ser ut.”

Eh. Det där vet jag inte ens hur jag ska börja plocka isär.

METALSHRINE.SE: Vad kan jag säga? Jag är en orolig och oroande själ som försöker hitta min plats i kosmos. Happy-go-lucky I ain’t. Det måste vara juden i mig.

Ang. ”Solsidan” så säger du det själv: Vi är så vana vid att svensk underhållning är så bottenlöst dålig att allt som sticker upp snoken ovanför vattenytan framstår som geni. Skrapa på ytan så framstår det för vad det är:

Billig.
Standard.
Från.
Rea.
Backen.
På.
Mickes.

Värd 40 kr. Men inte 2.5 M tittare. Fast lita inte på mig. Jag dyrkade Ricky Gervais karriärmässiga självmord på Golden Globe-galan och gråter till sådana här filmer: http://www.imdb.com/title/tt0978762/

Här har du lite mer ”Solsidan”-lovin’ för att väga upp min diss: http://effin.se/prettoghettot/its-always-sunny-in-saltis/

Anonym sa...

"Jag vet ingen som förlänger kuken genom grillning på svindyr grill. Jag känner ingen som inte kan bjuda sina vänner på mat utan att behöva imponera med obskyra kokkonster."

http://granvik.blogg.se/2010/april/grillpremiar.html

Någon som du känner?

Metal Shrine.se sa...

Well, I agree to disagree. Tycker Solsidan är värd mer än Mickes reabackar, där jag för övrigt sällan hittar ngt bra. Dags att bege sig dit för att byta in det senaste promoskitet man har liggandes.
Kom igen när du gråter till Lilla huset på prärien! Då kan man snacka manligt.
Och Ricky är fucking insanely brilliant! Rätt man för Hollywood.