måndag 24 januari 2011

Nedsläckt

Washington Post besöker den kungliga hufvudstaden och beskriver dess prunkande musikscen. Notera Joel Borg i bildspelet. Som alltid blir perspektivet på kudos/kräks annorlunda när det beskrivs genom ögonen/öronen/tangentbordet på en icke-pursvensk popperson.

”We pay our tab and shuffle over to Indigo, another Sodermalm bar where neon lights glow and garage rock blares.

The crunch of guitars is momentarily interrupted by a saccharine ’80s Christmas carol called ’Tand Ett Ljus’ (’Light a Candle’) by the Swedish pop group Triad.

’I think they are playing this ironically,’ says Johann.

I hope not. Like almost every new song I hear in Stockholm, this one sounds amazing.”

Skjut mig.

Soundtrack: ”Fuckheads”, av och med Gauze.

3 kommentarer:

tecken sa...

"Fokus, the Swedish equivalent of Time"

eh?

Släck ett ljus sa...

”We pay our tab and shuffle over to Indigo, another Sodermalm bar where neon lights glow and garage rock blares.

The crunch of guitars is momentarily interrupted by a raunchy ’90s hiphop joint called ’Vi Drar Till Fjallen’ (’We Are Going To The Snow Covered Mountains’) by the Swedish rap icon Markoolio.

’I think they are playing this ironically,’ says Petter Alexis.

I hope not. Like almost every new song I hear in Stockholm, this one sounds amazing.”

Metal Shrine sa...

Läste den här för ngn dag sedan och upplyste polaren om precis samma sak. Helt underbart! De meningarna sköt hela artikeln i sank direkt. I övrigt var det ju dock lite kul att läsa om huvudstaden.