Haha, wow. I'm Chinese but I grew up in a fairly liberal and non-traditional household. I knew people who were born here in America, and are Chinese, but haven't got a damn clue about what they're doing in life other than a tunnel-vision perspective on getting a career and making money. I have a feeling all of this "old world" thinking will be gone soon, though - especially in New York City.
@HENRY: Why especially in NYC? I asume you think the death of the old world is a good thing? As a Swede and a parent, reading this article is like reading a sci-fi script. My best/worst part:
When she still kept playing it wrong, I told her she was purposely working herself into a frenzy because she was secretly afraid she couldn't do it. I told her to stop being lazy, cowardly, self-indulgent and pathetic.
Jed took me aside. He told me to stop insulting Lulu—which I wasn't even doing, I was just motivating her—and that he didn't think threatening Lulu was helpful. Also, he said, maybe Lulu really just couldn't do the technique—perhaps she didn't have the coordination yet—had I considered that possibility?
"You just don't believe in her," I accused.
"That's ridiculous," Jed said scornfully. "Of course I do."
"Sophia could play the piece when she was this age."
"But Lulu and Sophia are different people," Jed pointed out.
"Oh no, not this," I said, rolling my eyes. "Everyone is special in their special own way," I mimicked sarcastically. "Even losers are special in their own special way. Well don't worry, you don't have to lift a finger. I'm willing to put in as long as it takes, and I'm happy to be the one hated. And you can be the one they adore because you make them pancakes and take them to Yankees games."
I don't necessarily see the death of the old world as a good thing - there is nothing wrong with being proud of your own heritage. However, more often than not, old world thinking and conservative, traditional views on things in 2011 is simply not practical.
I've been fortunate enough to have visited many parts of the country but it seems to me places like NYC and - to an extent, LA - display more of a forward-thinking mentality where it's not the typical redneck, white-on-white/black-on-black philosophy. People are more willing to accept that the world is getting smaller and more connected and sticking to values that were efficient from a few generations ago just won't work. I mean, I guess it's like this in Scandinavia, as well and I feel like this holds truer over by you than here.
Northeast Asians - Chinese, Koreans, Japanese, Singaporeans, Mongols etc - have the highest iq rates in the world, and they tend to combine their hereditary cognitive abilities with Confucian work ethics. Maybe they should just chill out for a while, have a drink or two, and improve their ALDH2 enzyme or something?
Martin: Nature and nurture, arv och miljö, i komplexa samspel - är det tveksamt? Det är nämligen vad hela samhället och dess utveckling vilar på. Ska man börja hata slumpen, evolutionen och verkligheten i sig? Finessen med positiv miljöpåverkan är ju att det leder till att arv inte ens behöver bli särskilt viktigt. Det är först efter att Kina övergick från att vara ett semitotalitärt kommunistland till att bli mer blandekonomiskt som man har kunnat slå sig fram i världen och skicka sina toppstudenter till exempelvis USA.
det enda jag reagerade på var meningen "northeast asians - chinese, koreans, japanese, singaporeans, mongols etc - have the highest iq rates in the world". är genuint nyfiken på vilken källa det kommer ifrån och hur man har mätt det? att man kan säga det som att det vore en självklarhet. i övrigt har jag inget att anmärka på.
Se länk. Om du googlar på exempelvis "cognitive ability meta-analysis" så finns det fler studier som stödjer Lynns data.
Ps. Enligt Howard Gardner finns det dessutom nio (ursprungligen sju, två har tillkommit) sorters idealtyper av intelligens, och alla kan inte mätas i "iq-test". Det mest kompletta testet torde vara Wechsler-testet, som dock inte innefattar t.ex. musikalisk, kinestetisk, inter- eller intrapersonell intelligens (dvs social kompetens och självinsikt/introspektiv förmåga).
De bör alltså alltid tas med en nypa salt, även om de säger en hel del om en persons möjligheter att utveckla i alla fall vissa förmågor, inte minst inom sådant som har att göra med språk, logik och matematik.
Finns nog ingen författare som försöker släta över det faktum att hon förordar rasbiologi med en massa akademiska ord samt det faktum att "hon får prata om de olika kulturerna med en negativ klang för hon tillhör de båda" lika mycket som Amy Chua. Läste hennes "world on fire" i skolan för några veckor sedan, där använder påstår hon ordagrant att "USA våldtar flera länder". Får rysningar av denna kvinna som inte anser att folk har samma värde utan klänger fast i sina uppdelningar av människor. Det vidrigaste är ju att hon anser att olika människor har olika egenskaper. GOSH.
nataber: Din kommentar var ju inte den mest lättförståeliga i världshistorien, men sicken tur då att jag finns och kan reda ut hur det ligger till. En distinkton är nämligen på sin plats: människor föds lika som INDIVIDER, med samma grundläggande rätt till att behandlas med värdighet, eller för all del med samma värde; det optimala vore ju om alla vore helt lika inför lagen men det är svårt att följa till 100% efersom exempelvis poliser i tjänst måste skyddas.
Däremot är vi genast olika, och olika mycket värda som PERSONER i våra roller som föräldrar, syskon, barn, företagsanställda etc. Både rent subjektivt - man sätter alltid sig själv och de sina först - men också mer objektivt i förhållande till vad man har för social status, presterar på sitt arbete, uppgift i samhället osv.
Vad är det du inte förstår? Nu är det ju så att hon generaliserar mellan olika kulturer, istället för att diskutera att alla oavsett kultur et cetera kan dra fördel av sin sociala status och sitt sociala kapital. Det tycker jag är läskigt. Ja ja, det är för tidigt idag för att argumentera och det var det även igår.
Generalisera är ett måste. Hur ska man annars kunna framställa historiografier eller över huvud taget kunna tala om någonting? Var romarna inte i allmänhet ganska brutala? Därmed inte sagt att det är problematiskt och att man bör sträva efter att vara nyanserad. Och kulturstereotypier kan lätt leda till vulgärrasism, ja.
Jag tog upp "allas lika värde" eftersom det ligger som våt snuttefilt över det senmoderna Sverige. Många misstänker att det inte är sant, samtidigt som man inser att det är en mycket bra samhällelig utgångspunkt. Lösningen på den gordiska knuten är alltså att skilja mellan individ och person, även om det inte är helt oproblematiskt (t.ex. så är ju spädbarn knappast några personer, men ändå vill föräldrar göra allt för att skydda dem). Det är helt enkelt väldigt rimligt.
Man MÅSTE inte generalisera, däremot är generaliseringar en oundviklighet för att kunna kommunicera begripligt. Det gör de dock inte av godo nödvändigtvis. Bara en del av vårt sätt att tänka och interagera.
Därför är det extra viktigt att synliggöra och medvetande göra sig själv och andra om när man generaliserar och varför man generaliserar. Just för att en generalisering kan aldrig vara en sanning, och det är farligt att lura oss själva att det är så pga bekvämlighet. Eller som jag brukar säga: Det finns bara undantag.
Johan Eklund: Det har ju skett ett folkmord på judar, inte sant? Detta utfördes av tyska nazister. Alltså finns det etniciteter och grupper. I annat skulle det bara ha varit en ansamling individer som dödade en annan ansamling individer. Det fanns så klart nazister som inte fullföljde sin plikt, men dessa var försvinnande få. Så jo, man kan visst härleda sanningar från generaliseringar.
Ett mer nutida exempel: islam är ingen monolit men generellt är det en patriarkal religion som knappast är kompatibel med liberal lagstiftning.
Jag tror din och min definition av sanning skiljer sig en aning. En sanning är för mig ett objektivt obestridligt fakta eller företeelse. Inte en logiskt härledd deduktion eller observation nödvändigtvis. Men, vi behöver inte gå in på det filosofiska. Sånt brukar aldrig sluta väl. ;)
Så visst har du rätt i att man kan skapa sanningar fån generaliseringar i den bemärkelsen. Min poäng var dock, luddigt uttryckt vilket jag beklagar, att de "sanningarna" är otillfredsställande då de aldrig ger någon djupare förklaring eller förståelse.
Johan Eklund: Okej, fast även "obestridbara sanningar" är knappast självklara eftersom tanken och språket begränsar oss till att beskriva fenomen, händelser och företeelser som på sin höjd i hög grad överensstämmer med det "obestridbart sanna". Så är det med allt historieskrivning och omvärldsförståelse, varför man får lov att göra historiografier.
Alltså: efter att man generaliserat fram tydliga men inte entydiga mönster så försöker man bringa klarhet och förståelse på olika sätt. Först empiri - sedan förklaringsmodeller. Svårt men ändå ganska enkelt=)
16 kommentarer:
Haha, wow. I'm Chinese but I grew up in a fairly liberal and non-traditional household. I knew people who were born here in America, and are Chinese, but haven't got a damn clue about what they're doing in life other than a tunnel-vision perspective on getting a career and making money. I have a feeling all of this "old world" thinking will be gone soon, though - especially in New York City.
@HENRY: Why especially in NYC? I asume you think the death of the old world is a good thing? As a Swede and a parent, reading this article is like reading a sci-fi script. My best/worst part:
When she still kept playing it wrong, I told her she was purposely working herself into a frenzy because she was secretly afraid she couldn't do it. I told her to stop being lazy, cowardly, self-indulgent and pathetic.
Jed took me aside. He told me to stop insulting Lulu—which I wasn't even doing, I was just motivating her—and that he didn't think threatening Lulu was helpful. Also, he said, maybe Lulu really just couldn't do the technique—perhaps she didn't have the coordination yet—had I considered that possibility?
"You just don't believe in her," I accused.
"That's ridiculous," Jed said scornfully. "Of course I do."
"Sophia could play the piece when she was this age."
"But Lulu and Sophia are different people," Jed pointed out.
"Oh no, not this," I said, rolling my eyes. "Everyone is special in their special own way," I mimicked sarcastically. "Even losers are special in their own special way. Well don't worry, you don't have to lift a finger. I'm willing to put in as long as it takes, and I'm happy to be the one hated. And you can be the one they adore because you make them pancakes and take them to Yankees games."
I don't necessarily see the death of the old world as a good thing - there is nothing wrong with being proud of your own heritage. However, more often than not, old world thinking and conservative, traditional views on things in 2011 is simply not practical.
I've been fortunate enough to have visited many parts of the country but it seems to me places like NYC and - to an extent, LA - display more of a forward-thinking mentality where it's not the typical redneck, white-on-white/black-on-black philosophy. People are more willing to accept that the world is getting smaller and more connected and sticking to values that were efficient from a few generations ago just won't work. I mean, I guess it's like this in Scandinavia, as well and I feel like this holds truer over by you than here.
Northeast Asians - Chinese, Koreans, Japanese, Singaporeans, Mongols etc - have the highest iq rates in the world, and they tend to combine their hereditary cognitive abilities with Confucian work ethics. Maybe they should just chill out for a while, have a drink or two, and improve their ALDH2 enzyme or something?
en gissning: att det kommer komma många kommentarer av tveksam rasbiologisk karaktär likt det ovan inom kort.
Martin: Nature and nurture, arv och miljö, i komplexa samspel - är det tveksamt? Det är nämligen vad hela samhället och dess utveckling vilar på. Ska man börja hata slumpen, evolutionen och verkligheten i sig? Finessen med positiv miljöpåverkan är ju att det leder till att arv inte ens behöver bli särskilt viktigt. Det är först efter att Kina övergick från att vara ett semitotalitärt kommunistland till att bli mer blandekonomiskt som man har kunnat slå sig fram i världen och skicka sina toppstudenter till exempelvis USA.
Det om det.
det enda jag reagerade på var meningen "northeast asians - chinese, koreans, japanese, singaporeans, mongols etc - have the highest iq rates in the world". är genuint nyfiken på vilken källa det kommer ifrån och hur man har mätt det? att man kan säga det som att det vore en självklarhet. i övrigt har jag inget att anmärka på.
Se länk. Om du googlar på exempelvis "cognitive ability meta-analysis" så finns det fler studier som stödjer Lynns data.
Ps. Enligt Howard Gardner finns det dessutom nio (ursprungligen sju, två har tillkommit) sorters idealtyper av intelligens, och alla kan inte mätas i "iq-test". Det mest kompletta testet torde vara Wechsler-testet, som dock inte innefattar t.ex. musikalisk, kinestetisk, inter- eller intrapersonell intelligens (dvs social kompetens och självinsikt/introspektiv förmåga).
De bör alltså alltid tas med en nypa salt, även om de säger en hel del om en persons möjligheter att utveckla i alla fall vissa förmågor, inte minst inom sådant som har att göra med språk, logik och matematik.
Finns nog ingen författare som försöker släta över det faktum att hon förordar rasbiologi med en massa akademiska ord samt det faktum att "hon får prata om de olika kulturerna med en negativ klang för hon tillhör de båda" lika mycket som Amy Chua. Läste hennes "world on fire" i skolan för några veckor sedan, där använder påstår hon ordagrant att "USA våldtar flera länder". Får rysningar av denna kvinna som inte anser att folk har samma värde utan klänger fast i sina uppdelningar av människor. Det vidrigaste är ju att hon anser att olika människor har olika egenskaper. GOSH.
nataber: Din kommentar var ju inte den mest lättförståeliga i världshistorien, men sicken tur då att jag finns och kan reda ut hur det ligger till. En distinkton är nämligen på sin plats: människor föds lika som INDIVIDER, med samma grundläggande rätt till att behandlas med värdighet, eller för all del med samma värde; det optimala vore ju om alla vore helt lika inför lagen men det är svårt att följa till 100% efersom exempelvis poliser i tjänst måste skyddas.
Däremot är vi genast olika, och olika mycket värda som PERSONER i våra roller som föräldrar, syskon, barn, företagsanställda etc. Både rent subjektivt - man sätter alltid sig själv och de sina först - men också mer objektivt i förhållande till vad man har för social status, presterar på sitt arbete, uppgift i samhället osv.
Vad är det du inte förstår? Nu är det ju så att hon generaliserar mellan olika kulturer, istället för att diskutera att alla oavsett kultur et cetera kan dra fördel av sin sociala status och sitt sociala kapital. Det tycker jag är läskigt. Ja ja, det är för tidigt idag för att argumentera och det var det även igår.
Generalisera är ett måste. Hur ska man annars kunna framställa historiografier eller över huvud taget kunna tala om någonting? Var romarna inte i allmänhet ganska brutala? Därmed inte sagt att det är problematiskt och att man bör sträva efter att vara nyanserad. Och kulturstereotypier kan lätt leda till vulgärrasism, ja.
Jag tog upp "allas lika värde" eftersom det ligger som våt snuttefilt över det senmoderna Sverige. Många misstänker att det inte är sant, samtidigt som man inser att det är en mycket bra samhällelig utgångspunkt. Lösningen på den gordiska knuten är alltså att skilja mellan individ och person, även om det inte är helt oproblematiskt (t.ex. så är ju spädbarn knappast några personer, men ändå vill föräldrar göra allt för att skydda dem). Det är helt enkelt väldigt rimligt.
Man MÅSTE inte generalisera, däremot är generaliseringar en oundviklighet för att kunna kommunicera begripligt. Det gör de dock inte av godo nödvändigtvis. Bara en del av vårt sätt att tänka och interagera.
Därför är det extra viktigt att synliggöra och medvetande göra sig själv och andra om när man generaliserar och varför man generaliserar. Just för att en generalisering kan aldrig vara en sanning, och det är farligt att lura oss själva att det är så pga bekvämlighet. Eller som jag brukar säga: Det finns bara undantag.
Johan Eklund: Det har ju skett ett folkmord på judar, inte sant? Detta utfördes av tyska nazister. Alltså finns det etniciteter och grupper. I annat skulle det bara ha varit en ansamling individer som dödade en annan ansamling individer. Det fanns så klart nazister som inte fullföljde sin plikt, men dessa var försvinnande få. Så jo, man kan visst härleda sanningar från generaliseringar.
Ett mer nutida exempel: islam är ingen monolit men generellt är det en patriarkal religion som knappast är kompatibel med liberal lagstiftning.
@Steve,
Jag tror din och min definition av sanning skiljer sig en aning. En sanning är för mig ett objektivt obestridligt fakta eller företeelse. Inte en logiskt härledd deduktion eller observation nödvändigtvis. Men, vi behöver inte gå in på det filosofiska. Sånt brukar aldrig sluta väl. ;)
Så visst har du rätt i att man kan skapa sanningar fån generaliseringar i den bemärkelsen. Min poäng var dock, luddigt uttryckt vilket jag beklagar, att de "sanningarna" är otillfredsställande då de aldrig ger någon djupare förklaring eller förståelse.
Johan Eklund: Okej, fast även "obestridbara sanningar" är knappast självklara eftersom tanken och språket begränsar oss till att beskriva fenomen, händelser och företeelser som på sin höjd i hög grad överensstämmer med det "obestridbart sanna". Så är det med allt historieskrivning och omvärldsförståelse, varför man får lov att göra historiografier.
Alltså: efter att man generaliserat fram tydliga men inte entydiga mönster så försöker man bringa klarhet och förståelse på olika sätt. Först empiri - sedan förklaringsmodeller. Svårt men ändå ganska enkelt=)
Skicka en kommentar