Som en Mick Jagger på Aids spindelsteppar Bobby Liebling fram och tillbaka över scenen. Höga klackar, säckiga skinnbyxor, rock’n’roll-stuffande rörelser, ett skrevgrepp här och där, döden som kompis samt en chockerande välbevarad pipa. Förbluffande bra.
…även om låtvalet kan diskuteras.
Inlägg
1 kommentar:
Tack för svaret på veckans stora fråga. Är sjukt imponerad av sången på nya plattan. Samtidigt har jag funderat på om det verkligen är Liebling och undrat om han fixar det livemed tanke på hur sönderknarkad har har varit/är.
Skicka en kommentar